du.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gamla Uppsalas miljöhistoria
Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Naturgeografi.
2006 (Svenska)Ingår i: Seminarium arrangerat av Riksantikvarieämbetet, Gamla Uppsala, Uppland, 2006Konferensbidrag, Publicerat paper (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Gamla Uppsalas miljöhistoria Magnus Hellqvist* 1992 startade ett tvärvetenskapligt projekt, där ett huvudsyfte var att kartlägga Gamla Uppsalas miljöhistoria under förhistorisk och historisk tid. Den plats som valdes för de naturvetenskapliga undersökningarna – analys av sediment, insekter, pollen och kiselalger (diatoméer) – var Myrby träsk, en liten sänka strax väster om den västligaste av de stora gravmonumenten. Landskapet i Gamla Uppsala präglas av processer under avsmältningen av den senaste inlandsisen i området och den efterföljande landhöjningen. Andra karakteristiska element i områdets topografi är rullstensåsen i form av Uppsalaåsen, på vilken de tre ”kungshögarna” är placerade och uppstickande moränhöjder norr och nordost om Gamla Uppsala. De uppstickande höjderna av rullstensåsen (ca 25 m.ö.h.) kom ovan havsytan för ca 2900 år sedan. Så småningom kom ås- och moränhöjderna en bra bit över havsytenivå och från den tiden finns det spår av ett öppnare skogslandskap med kanske ett tidigt betesbruk i området. Vid tiden för isolerandet av det lilla Myrby träsk (ca 2500 år sedan) hade mer omgivande landområden kommit ovan vattenytan och sänkan förblev en liten vattenfylld sänka under en tid efter att området kom ovan havsytan. Myrby träsk omgavs av ett alkärr och runt Gamla Uppsala finns indikationer på mänsklig påverkan och odling. Närvaron av människor märks genom ett ökat antal eldstäder i området som ger mer kolpartiklar i luften. Under den här tiden är Myrby träsk en liten sötvattensamling och det bildas gyttja i botten av bassängen. En fortsatt igenväxning av sänkan fortgår till åtminstone mitten av första årtusendet efter år 0. De spår av kulturlandskapet som hittats, visar att odlingen ökar med tiden till ett maximum. Det finns även starka indikationer på bete på rullstensåsen och runt Myrby träsk. Betesbruket var den mest stabila delen av kulturlandskapet i Gamla Uppsala, vilket åtminstone återfinns under perioderna Romersk järnålder (0-400 e.Kr.), Folkvandringstid (400-550 e.Kr.) och i början av Vendeltid (550-800 e.Kr.). Sänkan som från början var mer som ett alkärr, öppnades med tiden upp mot ett öppet kärr, där det kanske förekom slåtter. Efter uppgången i odling sker det en svårförklarad tillbakagång i odlingen, vilket troligen beror på ändrad markanvändningen, där odlade områden utnyttjats för bebyggelse. En anmärkningsvärd företeelse är att man i sedimenten ser vad som troligen är resultatet av markerosion i området, vilket troligen var en effekt av ändrad markanvändning, genom bl.a. ny bebyggelse på tidigare odlad mark. Som ett resultat av detta fylldes den lilla sänkan Myrby träsk med nästan en meter lera ovanpå en tidigare avsatta gyttjan. Vid början av Vikingatiden (ca 800 e.Kr.) sker åter en ökning av odlingen i området. Det har dock varit problem att finna spår av utvecklingen från vikingatiden och fram tills idag. De bevis som finns är t.ex. fynd av pollen efter blåklint tillsammans med säd, en kombination av växter som anses ha importerats under Vikingatiden. I ett försök att återfinna mer av Vikingatiden togs prover i Samnan, ett litet biflöde till Fyrisån norr om Gamla Uppsala. Men, där gick det inte att komma längre tillbaka i tiden än till sen medeltid, dock är resultaten likvärdiga och pekar mot ett öppet kulturlandskap med odling och bete längs Samnans stränder fram till nutid. * Magnus Hellqvist, lektor i Naturgeografi vid Högskolan Dalarna, är arkeolog och geolog, med forskningsinriktning mot geoarkeologi/miljöarkeolog. Adress: Högskolan Dalarna, Naturgeografi, Campus Lugnet, 791 88 Falun. mhq@du.se Stort tack till Fil. Dr. Jemt-Anna Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna, som gjort pollenanalysen i projektet och som bidragit med viktig information och Henrik Mikko, SGU, som utfört kiselalganalysen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Gamla Uppsala, Uppland, 2006.
Nyckelord [sv]
Gamla Uppsala, miljöhistoria, paleoekologiska analyser, insektanalys, pollenanalys, diatoméanalys, sedimentanalys
Forskningsämne
Övrigt, Miljöhistoriska studier av förhistoriska bosättningar i Mälardalsregionen
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:du-2342OAI: oai:dalea.du.se:2342DiVA, id: diva2:521664
Konferens
Ny forskning - nya perspektiv på Gamla Uppsala , Gamla Uppsala, Uppland, 09/10/2006, 2006
Tillgänglig från: 2006-10-07 Skapad: 2006-10-07 Senast uppdaterad: 2012-07-04Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Hellqvist, Magnus
Av organisationen
Naturgeografi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 561 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf