Från att i de äldsta källorna ha ådragit sig relativt liten uppmärksamhet ökar med tiden intresset för Judas Iskariot. Bilden av honom utbroderas och leder snart till formen av en fullt utvecklad demonisering av aposteln. Medvetenheten om denna utveckling har de senaste decennierna lett till flera vetenskapliga monografier om Judas Iskariot som ofta haft det gemensamt att man strävat efter att återupprätta den historiske Judas Iskariot. En effekt har varit att man uppmärksammat en olycklig översättningstradition, det verb som i samband med Judas översätts med ”förråda” översätts aldrig annars så. Denna insikt manifesterade sig år 2000 i att denna betydelse av verbet ifråga strukits i det tyngsta grekisk-engelska lexikat för Nya Testamentet. När ett gnostiskt evangelium år 2006 offentliggjordes låg det nära tillhands att se Judas Iskariot som Jesus förtrogne. I min bok har jag dels lagt fram en ny hypotes om den historiske Jesus och Judas ärende i Jerusalem och dels översatt Judas Iskariots evangelium till svenska. Min slutsats är att det gnostiska dokumentet är en produkt av 100-talets demoniseringsprocess och jag visar på hur forskningsdiskursen i samverkan med en stor massmedial uppmärksamhet lett till att framstående forskare begått allvarliga filologiska och hermeneutiska misstag i sitt arbete med den koptiska grundtexten vilket lämnat arbetet med Judas Iskariots 100-talskontext åsido. Judas Iskariots evangelium är inte en källa till kunskap om den historiske Judas men en mycket värdefull pusselbit när vi formar bilden av de kristna rörelsernas framväxt.