du.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen: - Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm
Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.ORCID-id: 0000-0002-6960-8861
Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.ORCID-id: 0000-0001-5953-2165
Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.ORCID-id: 0000-0001-5907-626X
2011 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Borlänge: Högskolan Dalarna , 2011.
Serie
Arbetsrapport / Högskolan Dalarna, ISSN 1653-9362 ; 2011:3
Nyckelord [sv]
Arbetsmiljö, ergonomi, skogsenergi, PIMEX, vibrationer, damm, buller
Forskningsämne
Komplexa system - mikrodataanalys, Säsongsberoende studier av arbetsmiljö i skogsenergibranschen
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:du-5744OAI: oai:dalea.du.se:5744DiVA, id: diva2:523265
Tillgänglig från: 2011-08-31 Skapad: 2011-08-31 Senast uppdaterad: 2017-04-06Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1391 kB)288 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1391 kBChecksumma SHA-512
e0ee5dccfa8b4ed419b3ef968e19b5e334fda82797856d1609ab64f8e4f74aa49a14983b01642102b7f92e61cc4b9b10c64386a3cff3cf848b36ef748c339276
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Hedlund, AnnAndersson, Ing-MarieBjurström, RasmusRosén, Gunnar
Av organisationen
Arbetsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 288 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 748 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf