du.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tidig föräldrastress hos mammor med för tidigt födda barn
Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
2012 (Engelska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (<37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress.

Abstract [en]

Background: When an infant is born preterm (<37 gestational weeks) unexpected stresses affect the whole family. Significant improvements in the perinatal care has been made in the recent decades and now the chance of survival is high. To become a mother in a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) entail consequences for the mother emotionally and in her care for her infant. Aim: To investigate parental stress and describe factors associated to early parenting stress in mothers of preterm infants at two months of corrected age. Method: The study was conducted in four NICUs in Sweden. The inclusion criteria were that the infant was born prematurely and had a hospital stay for at least 72 hours. To measure perceived parental stress, the mothers (n=276) answered the Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) at two months of corrected age. Results: Mothers whose infants were not cared for in a NICU with co-care, whose infants were cared for in an incubator, who were multiparous, older, who smoked and/or who were breastfeeding exclusively, experienced more stress than their counterparts in various dimensions explored. Conclusion: The study shows that factors relating to the environment and the mother are associated to parental stress among mothers’ of preterm infants. These findings show the need for improved support, both during the NICU stay and after discharge. These findings also highlight the need for improvements in the physical environment of the NICUs to reduce the risk for parental stress. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2012. , s. 26
Nyckelord [en]
Infant, parental stress, neonatal intensive care unit, premature, SPSQ
Nyckelord [sv]
Barn, föräldrastress, neonatalavdelning, prematur, SPSQ
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:du-11310OAI: oai:DiVA.org:du-11310DiVA, id: diva2:571550
Uppsök
medicin
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2012-11-26 Skapad: 2012-11-23 Senast uppdaterad: 2012-11-26Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(559 kB)374 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT02.pdfFilstorlek 559 kBChecksumma SHA-512
531007842b64a26f26c94916eb29bd1039a93093f264d10a6e860a07655d159defe4ba38270743594f5175a6f305e984567234557284e999556e31b71446872a
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Ekenberg, Linda
Av organisationen
Vårdvetenskap
Medicin och hälsovetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 374 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 480 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf