Dalarna University's logo and link to the university's website

Vid införandet av en ny läroplan förändras och utvecklas direktiven och riktlinjerna för skolverksamheten. Men hur påverkas då lärarna och deras undervisning i realiteten vid införandet av en ny läroplan? I den här studien undersöks vad ett lärarkollegium, vid en gymnasieskola i Mellansverige, har för uppfattningar om undervisning inför och tre år efter införandet av Lgy11, Läroplan för gymnasieskolan 2011. Då studien försöker svara på ett helt kollegiums uppfattningar så har metodvalet blivit kvantitativt genom ett enkätförfarande. Intervjuer är mindre lämpliga, då jag har eftersträvat en helhetsbild av ett kollegiums uppfattningar. För att kunna se hur uppfattningarna eventuellt har förändrats i relation till läroplanen behöver först konstateras någon form av utgångspunkt eller referenspunkt. Lämplig referenspunkt i det här fallet är den senaste läroplanens föregångare Lpf94, Läroplan för de frivilliga skolformerna. De två läroplanerna redovisas och jämförs därför med varandra i litteraturdelen utifrån Carl-Henrik Adolfsson studie Kunskapsfrågan – En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolan. Området undervisning begränsas i den här studien till ett lärarkollegiums uppfattningar kring undervisningsideal och undervisningspraxis, före och efter införandet av Lgy11, för att kunna se om införandet av en ny läroplan innebär förändringar i dess uppfattningar över tid.

Genom hänvisning till tidigare forskning och egna resultat framkommer i den här studien att det finns vissa skillnader och vidareutvecklingar kring undervisningen mellan nuvarande läroplan för gymnasieskolan, Lgy11, och den förra Lpf94. Förändringarna och skillnaderna dessa emellan har lett till en del nya krav kring undervisningen, vilka i sig inneburit nya förhållningssätt gentemot undervisning hos lärarna. Resultatet av studien är att kollegiet inte ändrat sina uppfattningar över tid gällande sin undervisningspraxis rent utbildningsfilosofiskt. När det kommer till undervisningsidealet så har vissa förändringar skett i deras uppfattningar mellan de två undersökningsomgångarna. Vad sammanställningen också konkretiserar är att det finns en viss diskrepans mellan deras faktiska undervisningspraxis, gentemot deras undervisningsideal. Studien visar på att det inom kollegiet på berörd gymnasieskola finns en viss samsyn och samstämmighet kring undervisningspraxis och undervisningsideal, oavsett om dessa uppfattningar korrelerar med Lgy11 eller inte. Vad som också framkommer är att det inte skett några större förändringar i kollegiets uppfattningar kring deras undervisningspraxis mellan de två undersökningsomgångarna. Däremot har dess uppfattningar kring undervisningsideal förändrats något över tid, dock åt "fel håll" i jämförelse med Lgy11. Vad som inte kan fastställas är om dessa förändringar beror på själva läroplansinförandet eller ej. Det går därmed att konstatera att det har skett uppfattningsförändringar hos berört kollegium före och en tid efter införandet av den senaste läroplanen, däremot kan det ej fastställas om dessa beror på den nya läroplanen, införandeprocessen i och med den nya läroplanen, eller utökad möjlighet till kollegialt arbete.

The introduction and implementation of a new curriculum often lead to new expectations and requirements towards both the education within a specific school form as well as the conditions for the teachers. A change of curriculum may also result in changes in the ideal mode of both form and content of teaching. In 2011, the Swedish upper secondary school stood on the threshold to a new curriculum, Lgy11.

When introducing a new curriculum, do the teachers’ apprehensions about teaching praxis and ideals within a college change? This study examines apprehensions and changes in apprehensions about teaching through using Carl-Henrik Adolfsson’s study Kunskapsfrågan – En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolan, a comparative study of the two last curriculums for the Swedish upper secondary school: Lpf94 and Lgy11, and through an own survey. The survey measures the apprehensions about teaching praxis and ideals before and after the introduction of the last curriculum for the Swedish upper secondary school, specifically the springs 2011 and 2014. Through using the same survey at two different occasions, before and after the introduction, makes it possible to measure any changes in the respondents’ apprehensions about their teaching ideal and own praxis adjacent to the new curriculum Lgy11.