Syftet med föreliggande studie är att undersöka om känsloreaktionerna inför högläsning och boksamtal skiljer mellan elever som kommit olika långt i sin läsutveckling i årskurs tre och om känsloreaktionerna blir olika beroende på elevernas läsförmåga. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning byggd på Swedish Core Affect Scale. Eleverna uppmanades att svara på en enkät med sex motsatta adjektiv efter ett högläsningsmoment och även återigen efter efterföljande boksamtal. Eleverna svarade först på hur de upplevde högläsningsmomentet och sedan hur de upplevde boksamtalet.
Studien visar att elever som kommit längre i sin läsutveckling tenderar att vara mindre aktiva, mer missnöjda och samtidigt uppleva mer uttråkning och sömnighet vid högläsning i jämförelse med elever som inte kommit lika långt. Studien visar även att båda grupperna framförallt och tydligt upplever ett lugn och avslappning vid högläsningen. När momentet högläsning övergick till samtal visade eleverna som inte kommit lika långt i läsutveckling den största förändringen i känsloreaktioner. De blev mer nervösa och negativt inställda.
svenska