Då många barn i den svenska förskolan har ett annat modersmål än svenska och språket ses som en viktig del i förskolans verksamhet, är flerspråkighet något som är aktuellt för dagens förskola. Syftet med studien är att, utifrån pedagogernas berättelser, få kunskap om deras arbete med flerspråkighet och deras stödjande av flerspråkiga barns språkutveckling. Kvalitativa intervjuer användes för att intervjua fyra pedagoger från två förskolor. Resultatet från intervjuerna analyserades till kategorier och tolkades med hjälp av de sociokulturella begreppen mediering och den proximala utvecklingszonen.
Resultatet visar att pedagogerna anser sig öppna för att barnen berättar saker på deras modersmål och ord på andra språk används för att underlätta kommunikationen. Bildstöd, tecken som stöd och Babblarna används för att stödja barnens språkutveckling. Pedagogers närvaro och aktiva roll i samtalet med barnen lyfts fram som en viktig aspekt. Slutsatser som dras från min studie, utifrån pedagogernas berättelser, är att det flerspråkiga arbetet innebär att pedagogerna använder sig av fysiska och språkliga redskap. En annan slutsats som dras från deras berättelser om sitt arbete med att stödja barnens språkutveckling, är att arbete sker i nära samspel, utifrån barnens behov och främst stödjer den svenska språkutvecklingen.