Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Med en åldrande befolkning samtidigt som kroniska sjukdomar ökar

visar prognoser att behovet av palliativ vård kommer att öka i framtiden. Syftet

med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående.

Forskningen på området behövs då det finns litet belägg som visar vilken form av

stöd som är mest relevant för anhöriga i olika situationer. Syfte: Studiens syfte var

att belysa anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med

palliativ omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och

baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 15 kvalitativa och 2 av mixad

design. Artiklarna är publicerade mellan år 2006-2016. Resultat: Resultatet

presenterades i 3 huvudkategorier. Dessa var: bemötande genom kommunikation

och information, bemötande genom förtroendefulla relationer och faktorer som

påverkar anhörigas hantering av livssituationen. Slutsats: Genom resultatet

belystes positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande

gentemot anhöriga. Områden som uppenbarades och som hade betydelse för om

anhöriga upplevde bemötandet som gott eller bristande var kommunikation,

behovet att informeras och stöttas, upprättandet av en förtroendefull relation samt

vårdpersonalens egenskaper. Vidare framgick av resultatet att gott och bristande

bemötande medförde konsekvenser i form av lidande eller lindrat lidande för de

anhöriga.

Background: With an aging population while chronic diseases increases forecasts

show that the need for palliative care will increase in the future. The aim of

palliative care is to improve quality of life for patients and their families. Research

in this area is needed when there is little evidence that shows which form of

support that is most relevant to families in different situations. Aim: The aim of

the study was to illuminate relatives experiences of care attitudes made by health

personnel associated with palliative care. Method: The study was conducted as a

literature review and was based on 17 scientific articles. Of these, 15 were

qualitative and 2 of mixed design. The articles were published between the years

2006-2016. Results: The results were presented in three main categories. These

were: treatment through communication and information, treatment through

trusting relationships and factors influencing relative’s management of their life

situation. Conclusion: The results highlighted the negative and positive

experiences of healthcare personnel’s attitude towards relatives. Areas that were

revealed and that had bearing on whether relatives felt the response as good or

poor were communication, the need to be informed and supported, establishing a

trusting relationship and nursing staff characteristics. The result further revealed

that good and inadequate treatment led to consequences in the form of suffering or

alleviated suffering for the relatives.