Dalarna University's logo and link to the university's website

Det är känt att arbete med rörelse och motorik redan från tidiga åldrar ger barn många fördelar. Förutom att aktiviteter med rörelse och motorik bidrar till bättre fysisk hälsa och välmående främjar det också barnens språkutveckling och skolprestationer, samt ger barnen bättre självförtroende och självkänsla i sociala samspel.

Syftet med denna studie är att se hur pedagoger på en förskola använder förskolegården och vilken roll de tar i barnens utomhusaktiviteter för att stötta och stimulera barnens rörelseförmåga och motorisk utveckling.

I studien beskrivs en del av tidigare forskning som berör rörelse och motorik ur olika perspektiv. Den tidigare forskningen handlar motorisk utveckling, samt hur motorisk utveckling påverkar andra förmågor hos barnen. Den tidigare forskningens resultat kan enkelt sammanfattas i att väl utvecklad rörelseförmåga hos barn har en positiv inverkan på deras skolprestationer, självförtroende och socialt samspel. Vidare redogörs för den sociokulturella teorin som denna studie utgår ifrån. Det presenteras också fyra begrepp som resultatanalysen utgår ifrån; den proximala utvecklingszonen, scaffolding, mediering, redskap och artefakter. Forskningsmetoden som ligger bakom studien är observationer. Resultatet visar att pedagoger kan delas in i lekande eller icke lekande, det vill säga aktivt deltagande i leken eller observatörer. Pedagoger stöttar barnen genom erbjudande av material, handgripligt stöttande i att genomföra rörelseaktiviteter samt muntligt uppmuntrande. I resultatet framkommer också att pedagoger ibland styrs av rädsla och begränsar barnens initiativ till rörelseaktiviteter.

I diskussionen konstateras att pedagogerna använder förskolegården för att stimulera barns rörelseförmåga och motorisk utveckling. Dock så missas vissa chanser till utmaning som barnen skapar själva på förskolegården.