År 2003 inträffade en stor händelse i Iraks historia: USA tillsammans med sina allierade invaderade Irak och eliminerade diktator Saddam Husseins regim. Denna händelse markerade slutet på en lång epok av diktatorstyre i landet, samtidigt som den blev början till en tid då landets heterogena samhälle, bestående av olika etniska och religiösa grupper manifesterade sig i form av många politiska partier eller koalitioner och gjorde anspråk på "sin del" av makten. I Irak försökte man skapa demokrati på ett konsensusorienterat sätt (konsensusdemokrati). Den typ av demokrati där tanken är att alla grupperna i samhället får möjligheten att vara delaktiga i fattandet av de besluten som berör dem och påverkar dem.
Uppsatsens huvudsyfte är att utforska och analysera de gällande maktdelningsprinciperna i Irak: institutionalisering av de etniska och religiösa uppdelningarna med tanke på grundläggande demokratiska principer såsom representation och inkludering.
Metoden som tillämpas i denna studie är i huvudsak teorikonsumerande fallstudie, där Arend Lijpharts teori om konsensusdemokrati konsumeras genom att applicera den på studiens enskilda fall, Irak, och med hjälp av teorin förklara det som händer eller pågår i Irak efter 2003.
I denna uppsats studeras både den formella och den praktiska maktdelningen.
Resultatet av denna studie visar att alla betydande politiska aktörer i Irak är knutna till någon etnisk eller religiös grupp. Det finns många partier och koalitioner inom varje etnisk eller religiös grupp, men någon eller några gränsöverskridande partier finns inte. Uppsatsen visar att i ganska stor utsträckning Lijpharts teori om konsensusdemokrati är implementerade i den irakiska konstitutionen, att de politiska institutionerna på nationell nivå är organiserade så att de etniska och religiösa grupperna representeras och även i stor utsträckning kan Iraks institutionella organisering kopplas till Lijpharts rekommendationer om konsensusorienterade (consociational) institutioner för delade samhällen. Men trotts allt detta Irak är långt ifrån att vara en stabil demokrati.
Lijpharts konsensusdemokratis teoretiska bakgrund är byggd på västerländska konsensusdemokratier som är svårjämförbara med det irakiska samhället. 3
Den här studien visar att i försöket att bygga en konsensusdemokrati i Irak har hänsyn inte tagits till de historiska och kulturella förutsättningarna för upprättande av en sådan demokrati. Där fokuserades i stort sätt bara på bildande av styrande organisationer utan hänsyn till den dominerande politiska kulturen och underliggande samhällsstrukturer.
2017.
Delade samhällen, konsensusdemokrati, politisk elit, politisk kultur, maktdelning