PIRLS-mätningar tyder på att läskompetensen sjunker bland Sveriges elever. Resultaten visar också att flerspråkiga elever når sämre resultat än elever som har svenska som modersmål. Detta tyder på ett skolsystem som inte uppnår målet om en likvärdig utbildning trots riktlinjerna i Skolverkets styrdokument. Denna systematiska litteraturstudie utgår från att undersöka vad forskningen säger om hur lärare kan anpassa svenskundervisning i årskurs F-3 utifrån flerspråkiga och mångkulturella barngrupper. För att svara på frågeställningen gjordes en systematisk sökning av forskning inom ämnesområdet där avhandlingar och vetenskapliga artiklar valdes ut utifrån aktualitet och relevans. Sökningen utfördes dels genom databassökningar och dels genom manuella sökningar och resulterade i användningen av två doktorsavhandlingar och sju vetenskapliga artiklar. Studiens slutsats visar att svenskundervisning och literacyutveckling i mångkulturella barngrupper bäst stöds genom arbetsformer där interaktion förekommer. Det sociala samspelet möjliggör djupare förståelse och utveckling av analytiskt tänkade och medför att elevernas olika kompetenser kan fungera som stödstrukturer till varandra. Undervisningen bör också karaktäriseras av multimodala tillvägagångssätt och behandla ett innehåll som är mångkulturellt, flerspråkigt och motiverande. Några av de viktiga delarna i lärarens didaktiska metoder är att bygga broar mellan elevernas vardagsspråk och utvecklingen av skolspråk detta sker exempelvis genom monologer, förklaringar av begrepp och validering av samtliga språkkompetenser och språkliga identiteter.