Den totala klimatpåverkan från byggprocessen i Sverige uppskattas till ca 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar nästintill utsläppen från alla personbilar i Sverige. En vanlig förekommande uppfattning har varit att en byggnads driftsfas stått för 85 % av klimatpåverkan och produktionsfasen för 15 %. Mycket arbete har därför lagts ner på att energieffektivisera byggnader vilket har resulterat i att klimatpåverkan från driftsfasen har minskat drastiskt. För produktionsfasen har klimatpåverkan sällan beaktats vilket har lett till att den i princip har stått stilla. Högskolan Dalarna är delaktiga i ett projekt som syftar till en varsam energieffektiv renovering av miljonprogramsområdet Tjärna Ängar i Borlänge kommun. En målsättning i projektet är att klimatpåverkan inte ska öka som följd av renoveringen. För att bedöma byggnaders klimatpåverkan har det blivit allt vanligare med livscykelanalyser.Studien syftar till att visa och kritiskt granska potentialen för att använda livscykelanalys för att stödja beslut för förbättrad miljöprestanda vid renoveringsåtgärder. Ett delsyfte var att identifiera det mest fördelaktiga av två alternativa renoveringsalternativ ur ett klimatperspektiv. Det som skilde renoveringsalternativen åt var huvudsakligen ventilationssystemet; det ena hade FTX ventilation, medan det andra frånluftsvärmepump. Klimatpåverkan från produktionsfasen kunde sen jämföras och sättas i relation med förväntad klimatpåverkan för driftsfasen av byggnaden genom hela sin livscykel.En litteraturstudie utfördes där befintlig kunskap inom ämnet kartlades. En fallstudie av klimatpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser till följd av objektets energirenovering utfördes. Data om klimatpåverkan från material och produkter hämtades från BidCon Klimatmodul, olika rapporter om livscykelanalyser, databaser och miljövarudeklarationer och redovisas som koldioxidekvivalenter. Beräkningar av klimatpåverkan från transporter har gjorts med hjälp av NTM, Nätverket för transporter och miljö.För analysperioden på 30 år står produktionsfasen av de båda renoveringsalternativen för ungefär 20 % av den totala klimatpåverkan jämfört med klimatpåverkan från energianvändningen under driften. Enligt resultatet ger renoveringsåtgärden med FTX en i sammanhanget obetydligt större klimatpåverkan än alternativet med FVP. Det beror främst på att de ingående produkterna till största delar är de samma i de båda alternativen och att alla de komponenter och material som gav mest klimatpåverkan var gemensamma för de både renoveringsalternativen. Resultatet visar även att transporter står för en väldigt liten del av klimatpåverkan i denna fallstudie.Den viktigaste slutsatsen från studien är att klimatpåverkan inte ökas till följd av renoveringen, varken för alternativ FTX eller FVP. Att inte göra någon renovering alls ger en större klimatpåverkan under analysperiodens 30 år.

The total climate impact from the construction processes in Sweden is estimated at 10 million tons carbon dioxide-equivalent emissions per year. This corresponds to almost all of the emissions from all cars in Sweden. A common perception has been that the management phase accounted for 85 % of the climate impact and the production phase for 15 %. Therefore, a lot of effort has been made for energy efficiency of buildings which has resulted in a drastically reduction of the climate impact of the management phase. For the production phase, climate impact has rarely been taken into account which has resulted in stagnation. Dalarna University is a part of a project aiming a cautious energy-efficient renovation of “miljonprogramsområdet” Tjärna Ängar in Borlänge. One ambition of the project is that the climate impact will not increase as a result of the renovation. To assess the climate impact of buildings, Life Cycle Assessment has become more and more common.The study aims to demonstrate and critically examine the potential of using Life Cycle Assessment to support decisions for improved environmental performance in renovation. It also aims to identify the most beneficial of two alternative renovation options from a climate perspective. What distinguished the renovation options was mainly the ventilation system; one had FTX ventilation, while the other exhaust air heat pump. The climate impact from the production phase could then be compared and put in relation to the expected climate impact for the management phase of the building throughout its life cycle.A literature review was made where the existing knowledge of the subject was identified. A case study of climate impact in the form of greenhouse gas emissions as a result of the energy renovation was made. Data on climate impact from material and products were collected from Bidcon Klimatmodul, different reports on life cycle assessment, databases and environmental product declarations and were reported as carbon dioxide equivalents. Calculation of climate impact from transports has been done using NTM, the Network for Transport and Environment.For the 30-year analysis period, the production phase of the two renovation options accounts for about 20% of the overall climate impact compared to the climate impact from energy use during management. According to the result, the renovation option with FTX gives a slightly bigger climate impact than the FVP alternative. This is mainly due to the fact that the incoming products are mainly the same in both options and that all the components and materials that gave the most impact on the climate were common to both of the renovation options. The result also shows that transports represents a very small part of the climate impact in this case study.The main conclusion from the study is that climate impact is not increased as a result of the renovation, neither for alternative FTX or FVP. Not doing any renovation at all results in a larger climate impact during the analysis period.