Studiens syfte är att undersöka hur några högstadielärare berättar att de arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att främja flerspråkiga elevers lärande och hjälpa de nå skolmålen.
För att besvara syftet utgår undersökningen utifrån följande tre frågeställningar: Vilka skolfaktorer anser lärarna påverkar flerspråkiga elevers lärande? Hur utformar och anpassar lärarna undervisningen så att flerspråkiga elever får den stöttning de behöver för att kunna utvecklas både språkligt och ämnesmässigt? Hur tillvaratar lärarna flerspråkighet i undervisningen?
Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av djupintervjuer med 6 högstadielärare. Resultatet visar att de flesta lärare anser att trygghet i skolan är en av de viktigaste faktorerna för att flerspråkiga elever ska kunna nå skolframgång, men just att få med elevernas första språk i det dagliga arbetet i klassrummet är något som behöver utvecklas. Undersökningen visar också att när det gäller pedagogiska arbetssätt och strategier så tillämpar lärarna olika metoder som gynnar flerspråkiga elevers lärande men att flerspråkighet är något som inte tas till vara tillräckligt. Av resultatet framgår att lärare är medvetna om vikten av att synliggöra elevernas språk och kulturer i klassrummet, men majoriteten säger att de behöver arbeta mer med det. Elevernas första språk, erfarenheter och bakgrund synliggörs inte i det dagliga arbetet i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs i allmänhet men den tas inte till vara så som lärarna själva hade önskat. Flerspråkighet är snarare något som man jobbar med när tillfälle ges än ett kontinuerligt arbete som en naturlig del i undervisningen i alla ämnen. Undersökningen visar även att bättre samarbete behövs med andra lärare och studiehandledare och att samarbetet med modersmålslärare är något som de flesta lärare i den här studien önskar att de hade men att detta samarbete knappast existerar.