Litteraturundervisning har länge varit en naturlig del av svenskämnet och skönlitteratur
och läsning tar upp en stor del av kursplanen för svenska i grundskolan. Syftet med den här
litteraturstudien var att undersöka varför vi egentligen läser skönlitteratur i skolan och hur
samhällets digitalisering kan påverka litteraturundervisningen, då ungdomar idag läser mer
än någonsin, men numera på andra sätt än på papper. Frågeställningarna som utformades
berörde därför vilka legitimeringarna för att läsa skönlitteratur i skolan är samt hur
litteraturundervisningen påverkas och kan utvecklas med tanke på samhällets
digitalisering. För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en allmän litteraturstudie
där jag sökte och sammanställde tidigare gjord forskning och litteratur. Jag delade upp
resultatet i två delar där skönlitteraturläsningens legitimeringar utgjorde en del och där
digitaliseringens möjligheter utgjorde den andra. Utifrån den forskning och litteratur jag
hittade fick jag fram resultatet att litteraturläsningen fortfarande spelar en stor roll i skolan
och i svenskundervisningen i synnerhet. Till exempel så kan litteraturläsningen förstärka
elevernas narrativa fantasi, det vill säga att delge olika perspektiv, vilket är en bra grund
för meningsskapande samtal om aktuella och känsliga ämnen samt utvecklar läsförståelse
och ordförråd.
Under de senaste två årtiondena har intaget av nya medier ökat enormt i och med att
datorer och mobiltelefoner blivit en vardaglig del av våra liv. Majoriteten av ungdomar
använder idag digitala verktyg på något sätt, antingen via dator, smartphone eller
surfplatta. Då ungdomar till vardags använder dessa digitala verktyg och har ett intresse av
att använda dessa uppkommer tanken på att inkorporera dessa i undervisningen för att på
så sätt öka elevernas motivation till läsning. Med grund i forskningen och litteraturen jag
valde så fick jag fram resultatet att digitala verktyg kan vara ett sätt att öka läsmotivationen
hos eleverna, men att vissa texttyper fortfarande är mer fördelaktiga att läsa på papper än
på skärm. Då sociala medier är ett relativt nytt fenomen saknas det breda studier när det
gäller hur de påverkar läsningen och även hur eller om den kan användas i
litteraturundervisningen.
2017.
Läsning, litteraturundervisning, skönlitteratur, digitalisering, digitala verktyg, multimodalitet