Syftet med studien är att analysera historielärares genusmedvetenhet genom att analysera deras reflektioner av hur genus framställs i historieläroböcker. Detta görs med stöd av Yvonne Hirdmans (1988) genusperspektiv som teori. Data har samlats in i form av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med historielärare för att sedan analyseras utifrån vald teori. Flera av informanterna har studerat sin lärobok innan intervjun för att sätta sig in i vad böckerna egentligen innehåller angående genusperspektivet.
Studiens resultat pekar på att lärare i olika utsträckning reflekterar över hur genus framställs i historieläroböcker. Deras reflektioner är olika, detta kan bero på vilken utbildning och bakgrund de har eller vilka åldrar de arbetar med. Andra saker som påverkar kan vara hur genusperspektivet sett ut under informanternas uppväxt eller vilka influenser av genus man har. Deras reflektioner delas in i två kategorier varav den ena gäller reflektioner relaterad till undervisningsstrategier och den andra gäller reflektioner relaterade till läroboken. Reflektioner relaterade till undervisningsstrategier finns i form av hur man tänker angående pojkars och flickors aktiva insats i klassrummet. Även reflektioner om att man agerar omedvetet men medvetet ser till att göra både pojkar och flickor hörda. Lärarna reflekterar till läroboken efter att de studerat den. Två lärare som arbetar på lågstadiet upplever att man inte kan se att läroboken tar upp genus åt något specifikt håll. Två lärare på mellanstadiet upplever historieläroboken som problematisk ur ett genusperspektiv, då de upplever läroboken som mansdominerad. Den sista läraren från mellanstadiet reflekterar slutligen över att läroboken är funktionell och att man finner utgångspunkter att diskutera genus utifrån.
SO