Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna till att förändra elevernas motivation till fysisk aktivitet. I studien användes enkäten BREQ-2 (se bilaga 2) som är validerad för att mäta motivation hos ungdomar. Efter genomförd enkätundersökning kunde resultatet påvisa elevers motivation till fysisk aktivitet.
Ett interventionsprogram genomfördes som är inspirerad av Aaron Antonovskys teorier om känsla av sammanhang med syfte att förändra elevernas motivation till fysisk aktivitet.
Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige. Två klasser valdes ut varav en av klasserna var testgrupp och den andra klassen var en kontrollgrupp. Klasserna bestod av en jämlik fördelning mellan pojkar och flickor och eleverna var mellan femton till sexton år gamla vid genomförandet. Innan interventionsprogrammet genomfördes fick båda klasserna fylla i en enkät som besvarade vilken typ av motivation eleverna motiverades av till fysisk aktivitet (se bilaga 2). Samma enkät fylldes i och besvarades av eleverna efter interventionsprogrammet för att undersöka eventuella skillnader i motivation innan och efter. Det var enbart testgruppen som utförde interventionsprogrammet.
Resultatet av studien påvisar att båda grupperna dvs. testgruppen och kontrollgruppen har förändrat sin motivation till fysisk aktivitet. I testgruppen där interventionsprogrammet genomfördes har tre olika typer av motivation förändrats, d.v.s.
amotivation, external regulation, introjected regulation, identified regulation och integrated regulation. De tre motivationerna som förändrades var amotivation, external regulation och introjected regulation. Två av dessa typer av motivation hör till yttre motivationen som beskrivs att eleverna upplever att de måste utöva fysiskt aktivitet eller att eleverna utövar fysisk aktivitet för att slippa skuldkänslor, amotivation är när eleven helt saknar någon form av motivation till fysisk aktivitet (se tabell 3).