Enligt Skolverket ska ett godkänt gymnasiearbete vara ett kvitto på att eleven är förberedd för högskolan. Detta innebär bland annat att eleven kan förhålla sig kritiskt till källor. Syftet med denna studie är att få är att undersöka generella mönster i elevers och en handledares förhållningssätt till källkritik och undervisning i detta, i samband med gymnasiearbetet på ett ekonomiprogram.
Studien är grundad i nedsippringsteori samt läroplansteori. För att uppfylla syftet har en fallstudie genomförts där 20 gymnasiearbeten från ett ekonomiprogram har granskats genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Arbetena har granskats dels i syfte att se vilka sorters källor eleverna använder sig av och vilka argument som används för att analysera den aktuella källans trovärdighet. Utöver detta har även en intervju utförts med handledaren för de gymnasiearbeten som granskats. Intervjun av handledaren på ekonomiprogrammet syftar till att undersöka hur hen bedriver undervisning i källkritik.
Handledaren på ekonomiprogrammet ger viss undervisning i källkritik till eleverna. Handledaren ställer sig frågande till att ett godkänt betyg på gymnasiearbetet säkerställer att en elev är redo för högskolan. Källkritiken är enligt handledaren lågt prioriterad i gymnasiearbetena på grund av tidsbrist. Information hämtat från internet är det som dominerar mest bland elevernas källor. Även om eleverna använder sig av olika källor har de sällan relevanta motiveringar varför de använder just den källan eller varför källan är säker.