Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund:

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som orsakar många sjukhusvistelser och har hög dödlighet. Trots nyttan som visats med egenvård vid hjärtsvikt är följsamhet till egenvård låg samt väldigt varierande hos hjärtsviktspatienter. Vid brister i egenvården är det sjuksköterskans uppgift att stötta personen för att åter kunna upprätthålla balans i egenvården.

Syfte:

Syftet var att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av egenvård som del av hjärtsviktsbehandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet grundas på 18 vetenskapliga artiklar. Efter analys kunde patienterfarenheter i följande kategorier och underkategorier urskiljas: egenvård och fysisk erfarenhet - livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, kost och vätska samt läkemedel; egenvård och psykisk erfarenhet - attityder, motivation, kontroll, självförtroende samt psykisk ohälsa; egenvård och social erfarenhet - stöd och information från sjukvården, stöd från andra med hjärtsvikt, familj och vänner samt kulturella och traditionella faktorer.

Slutsats:

Hjärtsviktspatientens erfarenhet av egenvård är individuell och komplex att förhålla sig till, där många faktorer spelar in. För att kunna ge god vård och stötta patientens egenvårdsförmåga behöver sjuksköterskan vara medveten om dessa faktorer och sträva efter att ge ett personcentrerat och individuellt anpassat stöd till egenvård som kan omsättas i praktiken.

Background:

Heart failure is a serious disease that causes many hospitalizations and has high mortality. Despite the benefits shown with self-care in heart failure, compliance to self-care is low and very varied in heart failure patients. In the event of deficiencies in self-care, it is the duty of the nurse to support the person in order to maintain a balance in self-care.

Aim:

The aim was to compile knowledge about patients' self-care experience as part of heart failure treatment.

Method:

The study was conducted as a literature review with literature obtained from the CINAHL and PubMed databases.

Result

: The result is based on 18 scientific articles. After analysis patient experiences in the following categories and subcategories could be distinguished: self-care and physical experience - lifestyle changes, physical activity, diet and fluid as well as drugs; self-care and mental experience - attitudes, motivation, control, self-esteem and mental illness; self-care and social experience - support and information from health care providers, support from others with heart failure, family and friends as well as cultural and traditional factors. Conclusion: The experience of self-care in people with heart failure is individual and complex to relate to where many factors are involved. In order to provide good care and support self-care, the nurse needs to be aware of these factors and strive to provide person-centered and individually adapted self-care support that can be put into practice.