Studiens syfte är att undersöka en andraspråkselevs upplevda behov av stöttning inför
tillägnande av undervisningsmaterial samt lärarnas uppfattning om elevens behov. Lärarnas
erfarenhet av andraspråkselever på aktuell skola är begränsad. Eleven har under drygt fem år
i svensk skola varken erhållit modersmålsundervisning eller studiehandledning på
förstaspråket. Förståelsekartläggningen grundar sig på utdrag ur fyra läromedelstexter. Elev
respektive lärare har markerat vad de anser kan utgöra stöttningsbehoven. Lärare och elev har
intervjuats om uppfattning om elevens språkliga förmåga, behov av stöttning, interaktion med
andra elever, och möjligheter till skolframgång. Undersökningen utgår från två teoretiska
grunder dels språkdidaktisk, dels sociokulturell. Resultatet visar att lärarnas uppfattning om
elevens stöttningsbehov kraftigt avviker mot de av eleven uttryckta. Lärarna fokuserade på
ämnesspecifika fackord medan eleven i större utsträckning markerade ämnestypiska
allmänspråkliga ord. Lärarna tycks inte heller i förväg planera särskild stöttning till eleven
utan eleven måste fråga efter språkliga förklaringar. Slutsatsen blir att elevens skolsituation är
svårare än nödvändigt. Eleven får ta stort ansvar för att förstå undervisningen som inte verkar
förläggas i hens nära utvecklingszon. Elevens möjligheter till skolframgång begränsas
troligen avsevärt. Då eleven inte heller haft tillgång till studiehandledning på sitt förstaspråk
eller möjlighet att visa färdigheter uttryckta på förstaspråket har elevens resurser förmodligen
inte tagits tillvara. Förstaspråkets starka betydelse för andraspråksinlärning är en
grundläggande teori inom andraspråksforskningen, vilken för eleven i denna studie lämnats
helt obeaktad.
2017.
andraspråksundervisning, läromedelsspråk, skolspråk, språklig stöttning, svenska som andraspråk, .