Calle Jularbo och gammeldansen: en folkmusikpionjär i tidig svensk populärmusik
Hållbus Totte Mattsson (Högskolan Dalarna), Daniel Fredriksson (Högskolan Dalarna) och Toivo Burlin (Stockholms universitet):
Calle Jularbo (1893–1966) tillhör de stora pionjärerna bland artister i den svenska musikindustrins ”barndomstid” under första hälften av 1900-talet. Som en virtuos spelman på sitt instrument – dragspelet – representerar han också en kommersiellt framgångsrik och medieanpassad populärmusik på både svensk och internationell grund. Han var samtidigt en svensk ”storspelman” med romska rötter, storsäljande grammofonartist och en flitigt turnerande musiker, därtill verksam i andra medier som film och radio.
Den dragspelsmusik, ”kultis” eller gammeldans, som Jularbo stod som en företrädare för, har senare dömts ut som ”töntig” och simpel av företrädare för andra genrer – inte minst fiolspelmän och jazzmusiker – som själva kämpat för konstnärligt erkännande och inkludering på en kulturpolitisk arena. Jularbo å sin sida, hävdade att han endast spelat så kallad ”kulturell musik”, eller ”svensk folkmusik”. Han kallade sig offentligt för Riksspelman trots att han aldrig förärades med märke av Zorn-juryn, utan grundade detta i att Hjort- Anders – själv spelman och känd dragspelshatare – sagt till honom att ”du är ju inte dragspelare, utan spelman”. Samtidigt så är Calle Jularbo att betrakta som en tidig populärmusikalisk ikon. Han är en av våra allra mest populära artister genom tiderna och, vilket poängterades då han 2017 blev invald i Swedish Music Hall of Fame, en ”rockstjärna långt innan begreppet var uppfunnet”.
Men hans mångsidiga betydelse och inflytande har inte belysts vetenskapligt i någon större utsträckning. I vårt forskningsprojekt, som är under uppstart, vill vi bidra till kunskapsutvecklingen inom ett eftersatt område: den skärningspunkt där tidig svensk populärmusik och folkmusik utkristalliseras som modern, medianpassad (medialiserad) musik. Vi vill undersöka olika aspekter av Calle Jularbo, hans musik och tid, som t ex: musikern och kompositören – hur är hans kompositioner strukturerade i musikalisk mening och vad är deras relation till den större gammeldanstraditionen? Grammofonartisten – han har ett, enligt olika uppgifter, svårslaget rekord i ett par tusen inspelade och utgivna grammofonskivor. Hur producerades dessa i musikproduktionsvetenskaplig mening, hur lanserades och togs de emot i det samtida svenska musiksamhället? Calle Jularbos aktörsnätverk – vilka var arrangörerna, turnéläggarna, bokarna?
Hur framstår gagenivåer och gageutvecklingen jämfört med andra artisters under samma tidsperiod? I vilka musikvärldar verkade Jularbo – vilken var hans publik? Musikalisk gestaltning – vad döljer det sig för musik bakom dragspelet? Inom gammeldans-genren har det hela tiden förekommit ett flitigt komponerande där repertoaren förnyats utifrån lokala och internationella strömningar. Att presentera kompositionerna i andra sättningar än den traditionella (1–2 dragspel, kontrabas, gitarr och eventuellt också trumset) öppnar nya tolkningsmöjligheter. Jularbo-receptionen i samtiden: Vilka är dagens aktörer i Jularbos värld? Det finns en stor andrahandsmarknad för memorabilia och framför allt vinylskivor och stenkakor kopplade till Jularbos produktion. Hur hålls dessa nätverk samman?
2017.
MIRAC Music Interdisciplinary Research & Analysis Center, Musik och algoritmer i digitalt landskap, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm, 22/11-23/11 2017