Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ämnesspråkutvecklande undervisningsmetoder
som olika ämneslärare på gymnasiets språkintroduktionsprogram använder för att lära ut och
utveckla akademisk litteracitet hos nyanlända elever. Vidare ämnar studien undersöka lärares
attityder angående avgörande faktorer i utvecklandet av ett akademiskt skolspråk hos svenska
som andraspråkselever. Informanterna i studien bestod av fyra ämneslärare fördelade på
ämnena svenska som andraspråk, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen samt
matematik. Datainsamling skedde genom en blandad kvalitativ metod som bestod av
klassrumsobservationer samt frågeformulär med öppna frågor som besvarades skriftligt av de
undervisande lärarna efter observationstillfället.
Resultaten från både klassrumsobservationerna och frågeformulären påvisar att alla fyra
ämneslärarna i studien tillämpar undervisningssätt som enligt tidigare forskning anses vara
ämnesspråkutvecklande och därmed gynnsamma vad gäller nyanlända elevers utveckling av
det språk som används inom de olika skolämnena. Vidare ansåg alla fyra lärare att nyanlända
elevers kognitiva förmågor och tidigare skolbakgrund samt tillgång till tolkar,
studiehandledare, digitala verktyg och modersmålsundervisning är avgörande faktorer som
påverkar nyanlända elevers möjligheter att tillgodogöra sig ett avancerat akademiskt skolspråk.
Lärarna i undersökningen tillämpar flera språkutvecklande arbetssätt, till exempel användning
av visuella hjälpmedel, hög exponering av text i olika genre, stöttning, ämnesordlistor,
språkstöd, arbete i elevens proximala utvecklings zon, textmallar, skrivmallar, användning av
grammatiska metaforer, vardaglig anknytning till ämnet, uppaketering av språk där ord och
begrepp förklaras samt situationer där läraren demonstrerar språket skriftligt eller muntligt och
eleverna imiterar.
2018.
Nyanlända elever, skolspråk, genrepedagogik, språkutvecklande arbetssätt, Språkintroduktion, akademisk litteracitet.