Vi har i denna intervjustudie sökt svar på hur nyanlända afghanska pojkar från både Afghanis-tan och Iran, upplevt mötet med den svenska skolan. Vi har även tagit med motparten, dvs lärarna som undervisar pojkarna för att se hur väl deras respektive bilder stämmer överens. Studien visar hur komplex situationen är då gruppens skolbakgrund är tydligt heterogen med alltifrån några veckor i koranskola till en skolgång som i stort liknar den svenska. Det i sin tur innebär att eleverna som har en relativt god skolbakgrund har ett stort försprång jämfört med de som knappt har någon alls. Detta påverkar deras introduktion i svensk skola fundamentalt då alla klassplaceras utifrån ålder. Även den sociala situationen skiljer sig mycket: några är här med sina familjer, några helt ensamma, vilket påverkar studierna. Svensk skola är inte organi-serad för elever i sena tonåren utan skolbakgrund vilket gör situationen mycket svår för eleverna och leder till att de lär sig mekaniskt då de inte har relevanta förkunskaper. Det gör att eleverna har svårt att uppnå färdighetskraven (analysera, jämföra, dra slutsatser etc.) samt att kunskap-erna "faller bort", vilket leder till frustration hos både elever och lärare. Med kunniga studie-handledare i modersmålet och bra kartläggning kan dock situationen förbättras, men enligt skol-inspektion har färre än var fjärde elev tillgång till detta.