Syftet med denna studie är att undersöka sex lärares tankar och åsikter kring cirkelmodellens användbarhet inom svenskundervisningen för grundskolan och gymnasiet. Lärarna har delgett sina tankar kring hur de tolkar cirkelmodellen som metod, hur de arbetar med cirkelmodellen i klassrummet, varför de använder denna metod i sin undervisning samt vilka nackdelar lärarna upplever att det finns i arbetet med cirkelmodellen.
Metoden är kvalitativ och bygger på strukturerade intervjuer med öppna svar med sex lärare. Intervjumaterialet har sedan analyserats och kopplats till tidigare forskning om cirkelmodellen samt till teorin om det sociokulturella perspektivet.
Resultatet av studien visar att cirkelmodellen ses som något större än enbart en modell; det är snarare ett sätt att se på undervisning och lärande. Cirkelmodellen blir en metod för att uppnå en undervisning som är social, i samarbete, explicit och där lärandet sker stegvis i en process. Cirkelmodellen används inom flera olika arbetsområden i skolan, allt från skrivande till tal. Även ämnesövergripande kan modellen användas. De fyra stegen inom cirkelmodellen används i undervisningen på grund av att elever utvecklas när de får arbeta i steg och med en tydlig arbetsgång. Resultaten visar att cirkelmodellen gynnar alla elever, såväl skolstarka som skolsvaga, samt elever som har svenska som första- och andraspråk. Dessutom visar resultaten att elever utvecklas positivt då de i cirkelmodellen får mycket stöttning genom olika stödstrukturer. En stödstruktur kan vara en tydlig mall för hur en viss texttyp ska vara utformad. I arbetet med cirkelmodellen skapar klassen en gemenskap; de kan använda ett metaspråk när de talar om exempelvis texter. Alla röster är lika viktiga och detta skapar ett demokratiskt klassrum. Cirkelmodellen kan med fördel användas i undervisningen kring olika texttyper och dess språkliga drag, då det tydligt uttrycks i såväl Läroplanen för grundskolan 2011 samt i Läroplanen för gymnasiet 2011 att olika texttyper ska framhävas i undervisningen. Dessutom krävs korrekt skrivande av olika texttyper i den skriftliga delen av de nationella proven i svenska. Resultaten visar att nackdelarna med att arbeta med cirkelmodellen är att det är tidskrävande. Dessutom kan den fyrkantiga strukturen kring hur en text ska vara utformad hämma elevernas målande skrivande. En annan nackdel är att det fattas ett viktigt steg i arbetet med cirkelmodellen: kamratrespons samt enskild respons på sin egen text. Till sist visar resultaten att arbetet med modellen kan missgynna elevers utveckling om man som lärare använder de fyra stegen i cirkelmodellen in i minsta detalj, utan att anpassa modellen till sin egen klass och undervisning.