Dalarna University's logo and link to the university's website

Usability for software implies that it should be easy for the user to understand how to perform the tasks the user intends to do. There are methods and standards available to use for ensuring that software is usable, but it is common to underestimate the resources needed to ensure usability during development. Our partner for the report expressed a need to evaluate the usability of the learning management system Learn2Esport which is one of their products, hence the purpose of the report was to identify deficiencies, as well as provide suggestions for improvement of the product. To accomplish this, we performed a case study with both qualitative and quantitative methods. Four individual interviews were made to identify deficiencies and then a heuristic evaluation according to proven guidelines. The evaluation resulted in 20 identified deficiencies of varying degrees of severity, ranging from minor deficiencies such as misleading choice of concepts, to major deficiencies that cause the user to avoid using features. Seven of these 20 are considered to be major usability issues that are important to resolve. To give suggestions for improvement we provided textual descriptions of how the deficiencies can be solved but also graphical sketches for how the most critical deficiencies can be solved.

Användbarhet för mjukvara innebär att det ska vara enkelt för användaren att förstå hur man ska gå till väga för att genomföra det man tänkt göra. För att säkerställa att mjukvara är användbar finns metoder och standarder att tillgå, men det är vanligt förekommande att man inte lägger tillräckligt med resurser för att säkerställa användbarhet under utvecklingen. Vår samarbetspartner för rapporten uttryckte ett behov att utvärdera användbarheten på lärplattformen Learn2Esport som är en av deras produkter, därav blev syftet för rapporten att identifiera brister samt bidra med förbättringsförslag för produkten. För att genomföra detta gjordes en fallstudie med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Fyra individuella intervjuer gjordes för att identifiera brister och därefter en heuristisk utvärdering enligt beprövade riktlinjer. Utvärderingen resulterade i 20 identifierade brister i varierande allvarlighetsgrad, allt ifrån mindre brister i form av missvisande val av begrepp till större brister som orsakar att användare undviker att använda funktioner. Sju av dessa 20 anses vara stora användbarhetsproblem som är viktiga att åtgärda. För att ge förbättringsförslag gjorde vi textuella beskrivningar om hur alla brister kan lösas, och för de mest kritiska bristerna gjorde vi grafiska skisser som visar hur de kan lösas.