I samband med att den nya läroplanen Lgr11 infördes så definierades syftet med undervisningen i matematik ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang”. Resonemang är en av fem förmågor som ska utvecklas hos eleven och bedömas. Samtidigt slås det fast att eleverna ska ”genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg”.Syftet med denna studie är att undersöka vilka lärarhandlingar som leder till matematiska resonemang och om digitala verktyg används och bidrar till att resonemang uppstår. Som empiriska data för analysen har jag använt mig av Skolverkets filminspelningar av några undervisningstillfällen i helklass i matematik. Filmerna visar tydligt att det går att skapa matematiska resonemang bland elever på många olika sätt. Öppna frågor av typen vad, hur och varför används genomgående av alla lärare. De spinner vidare på den elevrespons som uppstår men undviker att ge svar. Fastnar eleverna ges istället guidande frågor. Metoden TDS, Theory of Didactical Situation, används av flertalet lärare. Den går ut på att eleverna ska själva utveckla den matematiska metoden för att lösa uppgiften. Som en naturlig del för att utveckla resonemang så organiseras eleverna att jobba i par. Endast en av lärarna använder sig aktivt av ett digitalt verktyg (dynamisk mjukvara, Geogebra). Det är ett för litet underlag för att fastställa om det ger ett mervärde till att utveckla resonemangsförmågan hos eleverna, Däremot kan det effektivisera undervisningen genom att förkorta annars tidskrävande moment, så som en beräkning eller ritande av graf.