Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande lärares förhållningssätt till digitala verktygs implementering i bildämnet samt dess konsekvenser för elevers lärande. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie där avhandlingar, vetenskapliga artiklar och publikationer valts ut och analyserats för att kunna besvara frågeställningarna. Publikationerna är både nationella och internationella med fokus på högstadiet och gymnasiet. Forskningen visar att bildlärare framförallt har två förhållningssätt som präglas av antingen öppenhet eller skepticism till digitala verktyg och dess implementering i bildämnet. Konsekvenser av öppenhet och en framgångsrik implementering är att eleverna får en möjlighet att utveckla sina visuella förmågor vilka de behöver för att kunna delta i vårt visuella samhälle och arbetsliv. Ett skeptiskt förhållningssätt och konsekvenserna av att inte implementera digitala verktyg i bildundervisningen, leder således till att eleverna berövas möjligheten att inom bildundervisningen få lära sig att arbeta kreativt med digitala verktyg. Eftersom eleverna använder digitala verktyg till bildskapande på fritiden leder det skeptiska förhållningssättet även till att klyftan mellan elevernas livsvärldar och skolan ökar. Implementeringen av digitala verktyg i bildämnet går långsamt framåt och sker i olika grad eftersom lärarens förhållningssätt avgör i vilken grad det sker. Lärares ämneskonception spelar även en stor roll och de nya digitala teknikerna har svårt att konkurrera med traditionell teckning och målning. Även faktorer som tid, stoffträngsel, lärares kompetens, skolans resurser samt politikers och skollednings beslut påverkar både implementering och lärares förhållningssätt.
Bild