I den senaste PISA undersökningen uppvisade svenska elever inte högre resultat i naturvetenskaplig läsförståelse än medel jämfört med övriga OECD länder (OECD-PISA, 2015). Detta trots att resultat för övrig läsförståelse ligger över medel. Syftet med den här studien är att genom intervjuer med lärare få kunskap i hur de beskriver sitt arbete med naturvetenskapliga texter i kemiundervisningen och studiens fokus är årskurserna 7–9. Studiens frågeställning var:
Hur beskriver kemilärare i årskurs 7–9 sitt arbete med naturvetenskapliga texter? För att besvara frågeställningen intervjuades fem kemilärare. Några av lärarna genomgick Läslyftets NO-modul. Resultatet visade att kemilärare använder sig mycket av läroboken i sin undervisning och den får nästan representera all naturvetenskaplig text som eleverna möter. Övrig text som används var populärvetenskapliga artiklar, debattartiklar och tidningsartiklar. Anledningen till valet av andra texter var för att ge variation och krav från kursplanen. Samtliga lärare använde sig av strategier för att hjälpa eleverna ta sig an texten. Förberedelse med begreppsförklaring och högläsning var de vanligaste strategierna. Begreppsförklaringen bestod av föreläsningar, begreppskartor, skådespel, bilder, korsord och film. Textarbetet mynnade oftast ut i enskilt arbete med instuderingsfrågor. Studien visade även att samtal om den naturvetenskapliga texten sällan förekom i kemiundervisningen.