Syftet med denna studie är att undersöka hur svensk media (svenskt tryckt press) skildrar judendom, judisk identitet och antisemitism under en specifik period för att sedan jämföra det resultatet med vad personer som identifierar sig som judar tycker i den frågan. Den specifika perioden som jag har valt att avgränsa mig till är 2016-01-01 till 2017-11-15.

Studien bygger på tre frågeställningar: hur skildrar media judisk identitet, judendom och antisemitism i Sverige, hur ser judarna själva på sin situation i Sverige samt delar intervjupersonerna medias skildring av hur det är att leva som jude i Sverige idag?

Det insamlade materialet är dels de utvalda artiklarna från Mediearkivet (Retriver), genom en sökning på ’judendom’, ’jude’ och ’antisemitism’ men också empiriskt material i form av åtta intervjuer av personer som har en judisk identitet. De teorier som har använts för att analysera artiklarna är: gestaltningsteorin och dagsordningsteorin. Resultatet i denna studie visar att det kan vara svårt som läsare /mediemottagare att få en objektiv bild av en situation. Det krävs att en individ läser om en situation från flera olika tidningar för att kunna fånga flera alternativa vinklar. Fem av de åtta intervjuade håller inte alls med om medias skildring av hur det är att leva som jude i Sverige. Tvärtom, dessa personer trivs väldigt bra i Sverige, även om de medger att fördomar och okunskap finns. Men den extrema antisemitism som vissa medier säger sig finnas i Sverige känner de inte till. Resterande tre känner av antisemitismen i Sverige till den grad att de har funderat på att flytta från Sverige så att de kan känna sig tryggare i att leva ut sin judiska identitet.