Syftet med denna studie var att undersöka elevers och bildlärares erfarenheter av att arbeta med digitala medier i bildämnet samt hur elevers användning av digitala medier på fritiden kunde tas som utgångspunkt för att främja elevers lärande och bildsamtal. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där data samlats in genom intervjuer med två bildlärare och sex gymnasieelever på det Estetiska programmet. Inledningsvis ges en beskrivning av den nationella läroplanens mål samt strategier för digitalisering och medie- och informationskunnighet, följt av tidigare forskning. Visuell kultur och visuell läskunnighet är studiens teoretiska perspektiv. Studiens analysmetod är en innehållsanalys.
Resultatet visar att bildlärarna har relativt lite erfarenheter av digitalt bildskapande i bildundervisningen eftersom IT-resurser som möjliggör detta saknas. Eleverna har mer erfarenheter av digitala medier från högstadiets bildundervisning än i Bild och formgivning på gymnasiet. Både bildlärarna och eleverna anser att digitalt arbete kan höja elevers motivation i bildämnet. Eleverna lyfter fram att bildbehandlingsprogram- och ritplattan m.m. kan främja deras lärande. Bildlärarna anser att bild- och ritprogram m.m. kan främja elevers lärande. Eleverna vill ha mer samtal om mediabilder som de möter i sin vardag, även bildlärarna anser att samtal om mediabilder är viktigt i bildundervisningen.