Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, samtidigt som bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet. Studiens syfte är att få kunskap om vilka hinder lärare erfarit i sin bedömningspraktik i SO i årskurs 1-3, samt att fördjupa förståelsen för ämnesförståelsens betydelse för de hinder som erfarits. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutisk tolkning har tillämpats som analysmetod. De viktigaste resultat som framkom var att de hinder lärarna erfarit i huvudsak var åldersspecifika och att samtliga lärare gav uttryck för en unik uppsättning av hindertyper de erfarit. En av de viktigaste slutsatserna som dragits är att bedömning i SO i lågstadiet skiljer sig från bedömning i ämnet i de högre årskurserna och att bedömningen inte väger lika tungt som bedömningen i svenska och matematik, varför eleverna i regel inte blir underkända. En annan viktig slutsats var att klasslärare som undervisar i SO i årskurs 1-3 eventuellt tenderar att ha en del allmändidaktisk ämnesförståelse än renodlade ämnesförståelse, samt att lärarnas varierade hinderuppsättning indikerar personliga ämnesförståelser.