Närområdesstudier och det fysiska närområdet uttrycks i kursplanerna för So-ämnena, framför allt inom ämnet historia. Undervisningen bör innehålla en koppling mellan teori och praktik, där det fysiska närområdet används som något konkret som kan stärka både kunskapen och motivationen för So-undervisningen hos eleverna. Närområdet kring skolan kan på olika sätt ha kopplingar till historia. Då elever får möjlighet att uppleva, undersöka och lära i ett konkret sammanhang utvecklas kunskapen om den lokala historien. Den kunskapen kan även ligga till grund för att förstå och ta till sig kunskap om den globala historien. Det framgår som något positivt att ta hjälp av det fysiska närområdet och det finns med i läroplanen, ändå är det en bristvara inom undervisningen. Studiens syfte är att undersöka hur lärare beskriver att de använder sig av det fysiska närområdet i SO-undervisningen och närområdesstudier i årskurs 1-3. Studiens syfte är även att undersöka vad lärare har för åsikter kring fördelar och nackdelar med användandet av det fysiska närområdet i undervisningen. Den metod som används för att genomföra denna undersökning är kvalitativ metod med intervjuer. Resultatet i denna studie visar att närområdets innehåll har betydelse för hur och i vilken utsträckning det är möjligt för lärarna att använda sig av närområdet i So-undervisningen. Stora grupper och elever med svårigheter att ta sig utanför skolområdet visar sig vara något som kan försvåra för lärare att bedriva närområdesstudier i det fysiska närområdet. Däremot visar även resultatet att närområdesstudier i det fysiska närområdet skapar engagemang, intresse och gemenskap hos eleverna.
SOSamhällsorienterande ämnenSamhällsorienterande ämnenas didaktik