Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Forskning om närståendebevittnad återupplivning påbörjades under 1980-talet i USA till följd av att närstående hade efterfrågat att närvara. Det visade sig ha positiva effekter för närståendes välmående och sorgeprocess om de fick närvara. Det inträffar cirka 8000 plötsliga hjärtstopp årligen i Sverige där de flesta sker utanför sjukhus vilket innebär att närstående ofta är först på plats. I samtal med patienter som överlevt återupplivning framkom det att majoriteten av dem hade en önskan att närstående skulle närvara.  Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors inställning till att ha närstående närvarande vid återupplivningar inom slutenvården och pre-hospitalt, samt faktorer som påverkar inställningen. Metod: Studien har utförts i form av en litteraturöversikt där 20 artiklar ligger till grund för resultatet. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed.  Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna i studierna hade en negativ inställning till att involvera närstående vid återupplivning. Faktorer som bidrog till den negativa inställningen var tidigare negativa erfarenheter av återupplivningar, förutfattade meningar om närståendes reaktioner och agerande, samt bristande självförtroende hos sjuksköterskorna.  Positiva aspekter som sjuksköterskorna kunde se var en ökad förståelse och delaktighet hos närstående när de fick möjligheten att närvara under återupplivningen. De närstående fick se med egna ögon att alla insatser vidtagits och kunde lättare acceptera ett eventuellt dödsfall.  Slutsats: Sjuksköterskors inställning till närståendes närvaro under återupplivningar är omdiskuterat och ett komplext ämne. Både positiva och negativa inställningar identifierades men merparten av sjuksköterskorna i litteraturöversikten hade en negativ inställning.

Background: Research about family witnessed resuscitation began in the 1980’s in the USA because of relatives who requested it. Relatives present showed to have positive effects on their wellbeing and grieving process. In Sweden it occurs around 8000 sudden cardiac arrests per year, where most happens out of hospital where relatives often are present. Patients who survived resuscitations reported a wish that relatives should be present.  Aim: The aim was to compile nurses’ attitude towards relative presence during resuscitations inpatient and pre-hospital care and factors that impact their attitudes.  Method: The study was performed as a literature review where the result was built on 20 articles. The searching for the articles was performed in the databases Cinahl and PubMed.  Results: The majority of the nurses’ in the studies had negative attitude towards relative witnessed resuscitation. Factors influencing the negative attitude were past negative experiences of resuscitations, preconceptions about relatives acts and reactions and a lack of self-confidence among the nurses. Positive aspects the nurses could see was shown to be participation and increased understanding for the situation among relatives when being offered to be present during resuscitation. When relatives witnessed that all efforts had been done, they could easier accept if the patient died. Conclusion: Nurses attitudes towards relatives’ presence during resuscitation is a controversial and complex topic. Both positive and negative attitude were identified although most of the nurses in the literature review had a negative attitude.