Under efterkrigstiden träder ungdomar fram som en grupp med avvikande ideal och normer från vuxensamhället. Denna uppsats syfte har varit att få en uppfattning om hur ungdomskultur framställdes i svensk populärpress under perioden 1957-1962. Källmaterialet har utgjorts av Folket i bild som var en veckotidskrift vid denna tid. Analysen har utgått från en teoretisk ram där hegemoni utgör ett centralt begrepp. Resultatet visar att ungdomskultur oftast framställdes i samband med samhällsproblem. Resultatet visar också att de representationer av kategorier som knuttar, dixies och raggare är överrenstämmande med den vedertagna bilden från tidigare forskning. Ett gemensamt drag i framställningen av ungdomar är att dessa upplevde att de var i opposition till vuxenvärlden vilken de distanserade sig från. Folket i bild uppvisade ett nyanserat förhållningssätt till den ungdomskultur de framställde genom att lyfta in flera perspektiv, intervjua expertis och använda sig av statistik och utredningar i sina artiklar. Tidningen kan därför över tid ha bidragit till ett mer tolerant synsätt på ungdomskultur. Folket i bild har dessutom verkat som forum för kommersiellt material i form av modereportage och reklamannonser vilket troligtvis haft betydelse för en normalisering av ungdomskultur.