Dalarna University's logo and link to the university's website

The purpose of this study is to investigate why victimization occurs in organizations and to create an understanding for how working groups perceive faktaundersökning (a Norwegian investigation method for victimization). The method used is a qualitative interview study in which three investigators and three clients of the investigation method faktaundersökning were individually interviewed. Three reports from the investigations has also been analysed and later used in the result. Four different cases in three different organizations has been investigated for this study in total. The study shows that all organizations had an insufficient working environment with multiple factors that were the underlying cause of the emerge of victimization, bullying and conflicts. These factors were later able to be categorized as; communication, leadership and roles, organizational structure and culture, policies, understanding and values. The study thus showed that the individuals who performed the negative interpersonal actions were the result of an insufficient organizational and social work environment. Furthermore, the study showed that the respondents experienced the faktaundersökning as dry, direct and hard to go through for both the different parties, but also the working groups and the organizations. The study showed that it is important that all parties are offered emotional support as soon as possible in order for the parties to feel fairly treated and thus become more willing to cooperate in the investigations. According to the respondents, trust and impartiality between investigators and the parties were an important aspect for the investigation to generate in such a true result as possible, where the right of reply plays a crucial role in the legal certainty of the investigation.

Syftet med studien är att undersöka varför kränkande särbehandling uppstår i organisationer samt skapa förståelse för hur arbetsgrupper upplever faktaundersökning som utredningsmetod vid kränkande särbehandling. En kvalitativ metod har använts genom en intervjuundersökning där tre utredare samt tre beställare har intervjuats enskilt i syfte att få ett bredare perspektiv inom ämnet. Vidare har tre rapporter från genomförda utredningar analyserats och använts i empirin. Sammanlagt har fyra olika fall undersökts i tre olika organisationer. Studien visar att samtliga undersökta organisationer hade en bristande arbetsmiljö där olika faktorer var bakomliggande orsaker till att kränkande särbehandling, mobbning eller konflikter uppstod. Dessa faktorer kunde senare kategoriseras till; kommunikation, ledarskap och roller, organisationsstruktur och kultur, policyer, förståelse samt värdegrund. Studien visade således på att individerna som utförda de negativa mellanmänskliga handlingarna var ett resultat av en bristande organisatorisk och social arbetsmiljö. Vidare visade studien att respondenterna upplevde faktaundersökningen som torr, rak och dryg att genomgå för både de olika parterna, arbetsgrupperna samt organisationerna i sin helhet. Däremot menade respondenterna att det var nödvändigt att metoden var utformad på detta sätt för att den skulle kunna generera ett sådant objektivt och sant resultat som möjligt och samtliga beställare menade att de skulle välja samma metodik om behovet skulle finnas. Det som framkommit i studien är att det är viktigt att samtliga parter erbjuds känslomässigt stöd så fort som möjligt för att parterna ska känna sig rättvist behandlade och således bli mer villiga att samarbeta i utredningen. Enligt respondenterna var tillit samt opartiskhet mellan utredare och parterna en viktig aspekt för att utredningen skulle generera i ett sådant riktigt och sant resultat som möjligt där replikrätten spelar en avgörande roll för rättssäkerheten i utredningen.