Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.