Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Levnadsberättelser används på vård- och omsorgsboenden för äldre i Sverige. Levnadsberättelserna kan tillsammans med den äldre personen eller med dennes anhöriga sammanställas till ett dokument med varierande omfattning. Sjuksköterskor ansvarar för att planera patienternas omvårdnad och levnadsberättelsen bör vara vägledande för att kunna uppnå personcentrerad vård. Forskning pekar på att levnadsberättelsernas betydelse tenderar att underskattas av omvårdnadspersonalen.

Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens användning och upplevelser av levnadsberättelser för personer med demens inom vård- och omsorgsboende.

Metod: En litteraturöversikt som omfattar 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och mixad ansats. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och Summon.

Resultat: I analysen framkom fyra huvudteman: Potential att se personen bakom demenssjukdomen; vilket ansågs vara en grund för personcentrerad vård. Redskap för att främja kommunikation med personer med demens; här angavs ledtrådar för tolkning av kroppsliga uttryck och beteenden. Försvårande faktorer i arbetet med levnadsberättelser; temat nämnde tidsbrist och den äldre personens brist på inflytande. Levnadsberättelsen som underlag för att skapa personcentrerad vård; här angavs aktiviteter för minskad användning av psykofarmaka och en lugnare miljö.

Slutsats: Med levnadsberättelsen som underlag kan sjuksköterskan planera omvårdnaden för personer med demens, som möjliggör för omvårdnadspersonalen att leverera en värdig och god personcentrerad vård som ger ökad livskvalitet och bibehållen självbild för de äldre på vård- och omsorgsboende.

Background: Life stories is used in nursing homes for the elderly in Sweden. Life stories can together with the elderly person or with his relatives be compiled into a document of varying extent. Nurses are responsible for planning the patients' care and the life story should be used as a tool for guidance to achieve person-centered care, but research indicates that the importance of the life stories seems to be underestimated.

Aim: To describe use and perceptions of life stories in nursing homes for older people with dementia.

Method: A literature review that include 15 articles with qualitative approach and mixed approach. The studies were searched in the databases CINAHL, PsycINFO and Summon.

Results: The analysis revealed four main themes: Potential to see the person with dementia; which was considered to be a foundation for person-centered care. Tool to facilitate communication with people with dementia; clues were given here for interpreting bodily expressions and behaviors. Inhibitory factors in working with life stories; the theme mentioned lack of time and the elderly persons lack of influence. The life story as a basis for creating person-centered care; here, activities were mentioned for a reduced use of psychotropic drugs and a calmer environment.

Conclusion: When nurses incorporate the life stories into care plans for people with dementia, the nursing staff enables to deliver a dignified and good person-centered care that provides increased quality of life and preserved identity for the elderly in nursing homes.