Det problem som denna studie exemplifierar är om undervisningssituationer i årskurs 1-3 där laborativt material ingår kan relateras till en viss modell för hur arbetet med laborativt material kan gå till för att gynna elevernas kunskapsutveckling inom matematikämnet. Utifrån detta har frågeställningar formulerats. För att kunna söka svar på studiens frågeställningar har intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3 skett samt observationer av dessa lärares matematiklektioner, där laborativt material varit i fokus, gjorts. Den data som samlats in från intervjuer har transkriberats och sedan kopplats samman med ljudupptagningar och anteckningar från observationerna. Ur materialet lyftes sedan betydelsefulla rubriker ut, som kunde kopplas till studiens syfte och frågeställningar. Detta kunde sedan sättas i relation till den modell för arbete med laborativt material som ligger till grund för denna studie. Modellen tar upp vikten av att hjälpa eleverna från en representationsform till en annan i givna steg. I resultatet framkommer det att lärare anser arbetet med det laborativa materialet som viktigt. De menar att det bland annat kan fungera som motivationshöjare samt vara gynnsamt för de elever som för den egna förståelsens skull behöver gå från det konkreta till den abstrakta matematiken. Något som spretar vad gäller lärares uppfattning kring detta arbete är vilken roll läraren i klassrummet bör eller kan ta.
Matematik