Denna studie har undersökt hur lärare i svenskundervisningen i de lägre årskurserna anger att de arbetar med läsförståelse samt hur de anger att de arbetar med att stimulera intresset för läsning av främst skönlitteratur. För att bli en god läsare med bra läsförståelse krävs mycket övning, men tiden i skolan är begränsad. Detta gör att barn även behöver läsa utanför skoltid. Undersökningar som utförts har visat att elevers intresse för läsning på fritiden har minskat vilket ställer höga krav på undervisningen. Forskning har visat att lässtrategier, motivation och utmaning på rätt nivå är avgörande för att eleverna ska utveckla förståelse och intresse för det lästa. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sociokulturell teori som utgångspunkt på en F-3-skola med utvalda lärare i årskurs 1–3. De har klargjort hur de arbetar och resonerar kring undervisning i läsförståelse samt om och hur de arbetar med att stimulera intresset för läsning. Resultatet visar att lärarna på den utvalda skolan sade att de använder sig av reciprok undervisning för att öka läsförståelsen hos eleverna. De uppgav även att de arbetade mycket med nivåanpassning eftersom eleverna måste få en utmaning passande dem själva för att vilja utvecklas vilket även fungerar motivationshöjande. Intresset för läsning ansågs vara högt i de lägre årskurserna och det framkom att högläsning användes frekvent för att bidra till ett vidare intresse för läsning.