Läsförmågan hos elever i den svenska grundskolan är långt under vad den var 20 år sedan, samtidigt som fritidsläsandet fortsätter att minska. Skolan har därför ett viktigt kompensatoriskt uppdrag då vi vet att det krävs rikligt med läsning för att bli en god läsare (Kuhn & Stahl, 2003). Elever behöver också läsa olika typer av texter för att utveckla ordförrådet inom olika ämnen (Biemiller, 2001). Dessutom måste elever kunna läsa längre texter för att utveckla kunskap genom läsning (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Forskning visar också att längden läsning i skolan och på fritiden korrelerar positivt med läsförmågan (Taylor et al., 1990).
Studien utgår från självbestämmandeteorin (SDT) vilken betonar att typen av motivation är viktigare än mängden motivation (Ryan & Deci, 2000). Ju mer autonomt reglerad elevers motivation är, desto bättre är förutsättningarna för att de ska vilja läser mer. Forskning har visat på ett rekursivt samband mellan autonom motivation och synen på den egna läsförmågan (Guthrie & Wigfield, 2000).
Syftet är att visa på relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning, attityd till läsning och synen på den egna läsförmågan. Följande frågor är i fokus:
*Hur många sidor sammanhängande text läser elever i årskurs 6 och 9 i svenska, engelska, historia och kemi under en dag i skolan?
*Vad är elevernas generella attityd till läsning?
*Vilken motivation uttrycker elever för läsning av skönlitteratur och sakprosa i skolan?
*Hur ser eleverna på sin egen läsförmåga och skolans såväl som sina egna läspraktiker?
Analyserna bygger på data från 3408 webbaserade elevenkäter från 144 grundskolor i 18 kommuner. Dessutom genomfördes 194 strukturerade elevintervjuer i sex klasser valda utifrån grad av motivation och mängden skolrelaterad läsning.
Resultatet visar att elever i årskurs 6 läser mer i skolan än elever i årskurs 9 och att elever i årskurs 6 visar en högre grad av inre motivation än elever i årskurs 9. Elever i årskurs 6 har också en mer positiv attityd till läsning av såväl skönlitterär som sakprosatext än elever i årskurs 9. Analyser pågår gällande relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning i de olika ämnena. Preliminära resultat pekar mot att det finns en potential i elevernas förhållande till läsning som skolan skulle kunna ta tillvara i än högre grad.
Studiens storskaliga ansats med både kvantitativa och kvalitativa data bidrar med ny kunskap om skolans läspraktiker o
2019.
Skriv! Les! 2019 - Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving og literacy 7-9 maj 2019, Stavanger, Norge.