I denna studie undersöks vilken attityd en grupp elever som går andra året på gymnasiet har gentemot läsning. Vidare undersöks om det går att påvisa en ändring gällande attityd gentemot läsning jämfört med de svar som framkom i PIRLS 2011. För att ha möjlighet att undersöka denna förändring av attityd, ska elever i åk 2 på gymnasiet år 2018 besvara identiska frågor gällande attityd till läsning som samma årskull besvarade i PIRLS 2011 när de gick i åk 4. Studiens resultat bygger på egenproducerat material i form av en kvantitativ elevundersökning via enkät.
Resultatet av studien visar att en stor del av gymnasieelever har en positiv attityd gentemot läsning. Andelen elever som tycker om att läsa har fördubblats sen PIRLS 2011, och andelen elever som inte tycker om att läsa har halverats. Dock går inte denna positiva attityd att se i gymnasieelevernas faktiska läsande, då läsning av samtliga texttyper har minskat och ungefär en tredjedel av eleverna önskar att de hade mer tid till läsning. Denna nedgång är oroväckande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta då läsning ger en unik möjlighet att både vidga sitt eget perspektiv samt att ta till sig bland annat kunskap och information som bara är möjligt via skriftspråkliga källor vilket kan leda till att eleverna kommer att få svårare att klara av sina framtida samhälls- och arbetsliv.
Resultatet i denna studie bekräftar tidigare forskning både gällande positiv attityd till läsning samt minskat läsande.
Resultatet i denna studie grundas på vad mitt egenproducerade material påvisat. Även om studien ökar förståelsen kring det undersökta fenomenet, står denna studies resultat endast i relation till den elevgrupp som besvarade elevenkäten och resultatet kan inte på något sätt ses som generaliserbart.
Svenska