Många elever har lässvårigheter som börjar i tidig ålder och består genom hela skoltiden. Det är lärarens och skolans uppgift att uppdaga problemen och genom pedagogiska åtgärder ge de eleverna möjligheter att utveckla sin läsning. Med målet att ge alla elever en god läsutveckling bör läraren ha förmågan att förstå bland annat elevernas läsbakgrund, lässtrategier samt deras tankar om sin egen läsning och på så sätt ge dem det målmedvetna stöd som krävs för att förbättra de mindre gynnsamma lässtrategier de använder sig av.
Denna studies syfte är att genom högstadieelevers perspektiv få ökad kunskap om hur elevers läsvanor hemifrån påverkar deras skönlitterära val i skolan, att utröna vilken skönlitteratur starka respektive svaga läsare väljer i skolan samt vilka lässtrategier starka respektive svaga läsare använder sig av när de läser skönlitteratur de själva valt.
För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts med elevintervjuer som datainsamlingsmaterial.
Resultatet visar på skillnader i starka och svaga läsares lässtrategier när de läser skönlitteratur. Det fria litteraturvalet samt den fria läsningen i skolan missgynnar de elever som inte bär med sig skönlitterära läserfarenheter in i grundskolas senare år.
De slutsatser som dras från studiens resultat är att de elever som har brister i läsförmågan är beroende av att skolan bistår dem med nödvändig stöttning och att inte eleverna lämnas ensamma i sina litteraturval och sin läsning. Det kan resultera att klyftan mellan de starka läsarna och de svaga fortsätter öka genom hela studietiden
Svenska