Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Inom primärvården träffar distriktssköterskor föräldrar till prematura tvillingar utan att ha gedigen kunskap i hur deras livskvalitet påverkas i deras nya livssituation.

Syfte: Att undersöka livskvalitet hos föräldrar med prematura tvillingar och påverkande faktorer under det första året efter förlossningen.

Metod: En deskriptiv kvantitativ prospektiv kohortstudie med en longitudinell design. Data insamlades från mammor (n=52) och pappor (n=42) som skattat sin livskvalitet genom enkäten SF-36, som bygger på olika dimensioner vid fyra tillfällen första året efter förlossningen. Data analyserades med beskrivande och jämförande statistik.

Resultat: Mammorna skattade sin livskvalitet signifikant lägre än papporna vid utskrivning i sex av åtta dimensioner. Mammans utbildningsnivå, födelseland, förlossningssätt och barnets graviditetsvecka vid födelsen var associerade med flera dimensioner framför allt de fysiska och emotionella dimensionerna av mammans livskvalitet vid olika tidpunkter under det första året efter förlossningen. Det fanns även en signifikant skillnad i livskvalitet över tid där mammorna skattade som lägst vid utskrivningen. Det fanns inga signifikanta skillnader i livskvalitet beroende på föräldrarnas paritet. Pappornas livskvalitet var inte associerad med pappans utbildningsnivå, födelseland eller barnets graviditetsvecka vid födelse inte heller förändrades deras livskvalitet över tid.

Slutsats: Flera faktorer och tidsintervall var associerade med olika dimensioner i enkäten av livskvalitet hos mammor till prematura tvillingar under det första året efter förlossningen medan pappornas livskvalitet var relativt opåverkad. Denna kunskap är viktig för vårdpersonal som möter föräldrar med prematura tvillingar.

Background: In primary care, district nurses meet parents of preterm twins without having solid knowledge of the impact on their quality of life in their new life situation.

Aim: To investigate the quality of life of parents with preterm twins and influencing factors during the first year after birth.

Method: A descriptive quantitative prospective cohort study with a longitudinal design. Data were collected from mothers (n=52) and fathers (n=42) who estimated their quality of life through the SF-36 questionnaire on four occasions in the first year after discharge from the neonatal ward. Data were analyzed with descriptive and comparative statistics.

Results: The mothers estimated their quality of life significantly lower than the fathers did at the time of discharge in six of eight dimensions. Maternal education level, ancestral homeland, way of delivery and the child’s gestational age at birth were associated with several dimensions, especially the physical and emotional dimensions of the mother’s quality of life, at different times during the first year after childbirth. There was also a significant difference in quality of life over time in mothers, which was lowest at discharge. There were no significant differences in quality of life depending on parental parity. Father’s quality of life was not associated by the educational level, ancestral homeland or the child’s gestational age at birth, nor did their quality of life change over time.

Conclusion: Several factors and time were associated with different dimensions of quality of life for mothers of preterm twins in the first year after birth, while fathers' quality of life was relatively unaffected. This knowledge is important for health care professionals who meet parents with premature twins