Klimatförändringar är gränsöverskridande och ett globalt fenomen, vars konsekvenser berör alla människor på jorden. Internationellt sett så är klimatförändringar särdeles aktuellt då media dagligen rapporterar om hur det påverkar människor, miljö och samhälle. På senare år har barns och ungas röster fått en mer betydande roll i klimatdiskussionen då det är deras tillkommande tid som påverkas. Detta har media tagit fasta på och resultatet av det har blivit att rapporteringen numera även vänder sig mot yngre personer. Detta är dock inte helt problemfritt då det är svårt att förenkla ett så pass komplicerat sammanhang som klimatförändringar, samt att problemen i sig kan vara värdeladdade med känslor och farhågor. Denna utmaning är något som lärare i skolan ställs inför, att bedriva undervisning om klimatförändringar som bemöter elevernas olika uppfattningar och emotioner inom området. Omfattningen kring hur mycket eleverna har tagit del av undervisningen i skolan, debatten i medierapporteringen eller i sociala medier kan vara väldigt olika och det kan leda till att vissa elever knappt har någon uppfattning alls om klimatförändringarna medan andra är väl insatta. Dessa olika nivåer på kunskaper hos barn om klimatförändringar har möjligheter att fortskrida så långt som fram till högstadiet. Detta på grund av att klimatförändringar som begrepp och innebörd inte omnämns alls i läroplanen förrän i årskurs 7–9. Syftet med den här rapporten är att ta reda på vilka didaktiska metoder lärare i årskurs 4– 6 använder i sin undervisning om klimatförändringar och hur de bemöter elevers olika förmågor genom sina didaktiska val inom området.
SO