Återkoppling är en viktig del av lärares arbete och en av de faktorer som bidrar mest till studenters lärande (Irons, 2008), men det är samtidigt en pedagogisk utmaning för alla som undervisar i högre utbildning (Bevan, Badge, Cann, Willmott & Scott, 2008). Utmaningarna tycks handla om de strukturella villkoren, såsom lärares tidsbrist att formulera återkopplingen och hur lång tid det tar innan studenterna får responsen, men också hur studenterna lyckas tillgodogöra sig kritiken och hur detta blir synligt i deras arbeten (Orrell, 2006). I återkoppling ingår dels en bedömning av studenternas prestation, dels ett stöd till studenterna för att utveckla uppgiften, vilket brukar kallas“feedforward” - framåtkoppling (Sadler, 2010). Respons kan vara formativ, som syftar till att hjälpa studenterna med vad de ska förbättra i nästa steg och summativ, som ges när uppgiften är färdig. Studenter vill gärna ha återkoppling, men det är inte alltid de förstår responsen och använder den för att förbättra sina arbeten och utveckla sitt lärande (Nicol & Macfarlane-Dick, 2006). Därför är det viktigt att lärare i högre utbildning tillägnar sig strategier och verktyg för hur de bäst kan ge återkoppling på studenternas arbeten. Högskolepedagogiska kurser kan bidra till att öka lärares kunskaper om återkopplingens funktion, innehåll, kvalitet och form. Former för respons kan t.ex.vara samtal, skriftliga kommentarer eller som inspelad ljudfil eller videofil (Crook, Mauchline, Maw,Lawson, Drinkwater, Lundqvist, Orsmond, Gomez & Park, 2012; Lunt & Curran, 2010; Walker, 2009).Återkoppling kan också ges både individuellt och till en grupp. Förmågan att förmedla en kvalitativ återkoppling är en del av den pedagogiska skickligheten, enligt Nicol, Thomson och Breslina (2014). Samtidigt saknas övergripande kunskap om hur lärare i högskolepedagogiska kurser problematiserar,tillämpar och analyserar återkoppling inom ramen för den pedagogiska utbildningen.
Syftet med denna nationella studie är att undersöka återkoppling som metod och innehåll i högskolepedagogiska kurser vid svenska lärosäten. Hur används och behandlas återkoppling i praktik och teori i högskolepedagogiska kurser vid svenska lärosäten?
Genom en webbaserad enkätundersökning till kursansvariga lärare besvaras frågor som rör skilda teman, former för återkopplingen, vem eller vilka som ger vilken typ av återkoppling dvs. lärare,examinatorer, men också kursdeltagare emellan. Slutligen ställs frågor om teorianknytning används för att ge stöd för återkopplingen i de högskolepedagogiska kurserna, dvs. som ett innehåll för kursdeltagarnas eget arbete med återkoppling till sina studenter.
Resultatet kommer att visa fördelningen mellan formativa och summativa inslag samt möjliga upplägg. Kursansvariga lärares arbete med bedömning i högskolepedagogiska kurser varierar gällande arbetssätt och strategier. Här framkommer ytterligare utmaningar som behöver undersökas för att utveckla kursdeltagarnas pedagogiska skicklighet i sitt arbete med återkoppling till studenterna.
2018.
NU2018. Det akademiska lärarskapet, 9-11 oktober 2018 i Västerås, Sverige