Den här studien har analyserat hur genrers typiska drag beskrivs i läromedel som kan användas i svenskundervisningen på högstadiet. Syftet med analysen har varit att synliggöra i vilken utsträckning elever stöttas i att anpassa texter för olika kommunikationssituationer utanför klassrummet. Svenskämnet ska bidra till att eleverna lär sig skriva olika slags texter för skilda syften, sammanhang och mottagare vilket innebär att eleverna måste utveckla flera förmågor för att förstå och anpassa texter efter olika genrer. Vilket läromedel eleverna möter i undervisningen och hur detta läromedel beskriver genrer kan påverka elevernas förståelse för genrers typiska drag i relation till faktorer som syfte, genresteg och läsare. Genom att använda genrepedagogiken som teoretiskt ramverk har studien kunnat analysera läromedlens beskrivningar av genrer. För att få fram ett urval av populära tryckta läromedel bland verksamma lärare i svenskämnet spreds en enkätundersökning i sociala medier. Läromedlen analyserades sedan med hjälp av kvalitativ textanalys som metod och studiens huvudsakliga resultat synliggör att läromedlen grundar sig i genrepedagogikens tankar om genrer. Studien har framförallt resulterat i två slutsatser som visar hur läromedlens beskrivningar stöttar eleverna i att anpassa de texter de skriver för olika kommunikationssituationer. Det handlar dels om hur läsaren beskrivs och dels om hur formen har ett stort utrymme i läromedlen. Studien har visat att det finns en motsättning i hur läsaren beskrivs i förarbetet och vem läsaren sägs vara i instruktionen för att anpassa texten efter genren. I två av läromedlen fastställer man att den slutgiltiga läsaren är någon innanför klassrummet, vilket kan påverka hur väl eleverna stöttas i att skriva för läsare utanför skolans värld. För det andra har studien visat att läromedlens beskrivningar av genrers typiska drag påverkar hur eleverna stöttas i att anpassa genrer efter olika kommunikationssituationer. Det betyder att eleverna främst stöttas i att förhålla sig till genrers typiska form framför det kommunikativa syftet, vilket i förlängningen också påverkar hur väl eleverna kan anpassa texter för olika kommunikationssituationer utanför klassrummet.