Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur läromedel i ämnet svenska för grundskolans lägre år förhåller sig till identitetsskapande, jämställdhet och genus utifrån en kritisk diskursanalys med inslag av intersektionellt perspektiv. Tidigare forskning visar att normen är mannen/ pojken i läromedel utomlands från Förenade Arabemiraten, Australien, Japan, Indonesien samt Grekland. I svensk kontext har läsebokens utveckling för de lägre årskurserna i grundskolan följt gällande kursplaner från 1960-talet och framåt med varierad framgång under tema jämställdhet. Studier om fysikens läromedel visade att texterna bedömde det klassiska manligt genus ett högre än kvinnligt dito. Resultat från min undersökning angående basläromedel i svenskämnet för åk 3 presenteras i del 2.
Svenska