Utifrån ett effektiviseringsperspektiv beror en byggnads inomhusklimat på flera enskilda system som tillsammans tillför och balanserar erforderligt energibehov till byggnaden, och samtidigt har de växelverkan med varandra. Systemen är uppvärmningssystem, kylsystem, ventilationssystem, samt styr-och reglersystem som spelar roll av hjärna för de andra. I detta examensarbete är ventilationssystemet i fokus. Numera finns i Sverige olika typer av ventilationssystem. Ett av de vanligaste ventilationssystemen är till-och frånluftsventilation med värmeåtervinning, typ FTX som har två fläktar. Fläkten är en huvudkomponent i ett mekaniskt ventilationssystem och dess skovlar är avgörande för skapande tryck och kan utformas på olika sätt. I Brf. Mörbylund 11–15 i Danderyd kommun tänker föreningen vidta några effektiviseringsåtgärder som ska sänka elkostnaden för 3 stycken luftbehandlingsaggregat. I de allra flesta fall beror hög elförbrukning på gamla fläktar i FTX-system som har höga specifik fläkteleffekt, eller SFP-tal. För att sänka elenergin på aggregaten krävs det att undersöka olika parametrar som gäller aggregaten. Därför behövs mätvärden av parametrar såsom lufttryck, flöde, fläktsverkningsgrad, elförbrukning till fläktar och shuntgrupper som kopplas till luftvärme i aggregaten. Därefter jämförs mätningar över befintliga samt nyinstallerade fläktar, och shuntgrupper. Vid undersökning av de uppmätta parametrarna över befintliga respektive nya komponenter leder det till ett ekonomiskt resultat som speglar konsekvensen av de vidtagna åtgärderna i luftbehandlingsaggregaten. Teorin i denna rapport beskriver de viktiga komponenterna och delarna i ett ventilationssystem, och baseras bland annat på “Projektering av VVS-installationer” av C. Warfvinge & M. Dahlblom. I teoridelen visas flera statistiska fakta kring användning av olika ventilationssystem i Sverige, samt mest ligger fokus på den typen av ventilationssystem som finns i Brf. Mörbylund 11–15, FTXsystem. Under titeln, “Mätmetoder” kommer en del förklaringar av tryckfallberäkning, flöde och fläktdiagram. I teoridelen diskuteras också regler och förutsättningar som presenteras av BBR i detta område som kan hittas i avsnittet, “Myndighetskrav”. Vidare beskrivs det studerade objektet och dess komponenter. I den ekonomiska delen visas två olika kalkylmetoder. Den ena som används av HSB-företag och den andra som väljs av författaren till rapporten för att beräkna möjlig vinst. De är pay-back, och annuitetsmetod. Pay-back-metoden har till nackdel att inte ta hänsyn till låneränta och ekonomisk livslängd vilket däremot är avgörande för annuitetsmetod. Resultatet av annuitetsmetoden visar en negativ summa för kalkylering fastän själva åtgärden är energieffektiv. Det negativa resultatet kan tolkas på olika sätt. Exempelvis kan det bero på olika arbete mellanhänder (mäklaren) som finns mellan föreningen och den första aktören som tillverkar och säljer de önskande komponenterna. I rapporten presenteras och undersökas olika möjliga förklarningar.