Dalarna University's logo and link to the university's website

Den svenska redovisningsregleringen fastställer inte alltid i detalj hur redovisningen skall upprättas vilket ger möjlighet till flexibilitet och subjektiva bedömningar. Detta innebär att resultatet, genom redovisningsval, kan påverkas i en vald riktning inom ramen för vad som är tillåtet inom regleringen. Denna form av resultatpåverkan benämns också redovisningsmässig resultatmanipulering. Syftet med vår studie är att försöka förstå hur och varför mindre aktiebolag som tillämpar det allmänna rådet K2 använder redovisningsmässig resultatmanipulering. Detta för att försöka bidra till en ökad förståelse för hur pålitligt och trovärdigt det redovisade resultatet är. Tidigare studier inom forskningsfältet har främst undersökt bakomliggande incitament för resultatmanipulering med i huvudsak kvantitativa metoder. I denna studie har fokus flyttats från bakomliggande incitament till vilken påverkan företag vill uppnå med hjälp av redovisningsval. Vi har utifrån tidigare studier och teorier identifierat tre olika typer av påverkan: individuell, marknadsmässig och samhällelig. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med externa konsulter som arbetar med redovisning och revision. Vår studie visar att det förekommer redovisningsmässig resultatmanipulering i K2-företag. Vi har främst kunnat se att det förekommer en individuell påverkan där företagen i huvudsak agerar utifrån sitt eget bästa. Det kan handla om att göra redovisningsval som sänker resultatet och därmed ger en lägre bolagsskatt. Det kan också handla om att göra redovisningsval som höjer resultatet vilket möjliggör en högre nivå på aktieutdelningen. Studien visar också att det i viss mån förekommer en marknadsmässig påverkan där företag vill ge bank eller annan finansiär en idealiserad bild av företagets ekonomiska ställning. Det kan handla om att göra redovisningsval som förbättrar resultatet vilket förväntas ge tillgång till likvida medel och en förhöjd betalningsförmåga. Vi har i vårt urval inte kunnat finna någon indikation på en samhällelig påverkan. En sådan påverkan syftar till att ge tredje parter, såsom leverantörer, anställda och myndigheter, en förvrängd bild av företagets ekonomiska styrka. Studien belyser också redovisningens komplexitet. Att enbart utifrån resultatmanipulering diskutera pålitlighet och trovärdighet gällande det redovisade resultatet är svårt. Hänsyn behöver också tas till andra relevanta faktorer såsom kompetensnivå hos konsulterna, kostnadsmedvetenhet mellan kund och konsult, medvetenhet hos företagarna och uppfattning om för vem redovisningen upprättas. Även dessa faktorer kan ha inverkan på vilka redovisningsval som görs och varför.

The Swedish regulatory framework for accounting does not give explicit guidance on how to implement the accounting standards, this allows for flexibility and partial judgements. Thus, as a result of inexplicit criteria and vague definitions on how to implement the accounting standards, accounting choices can be made in order to influence the financial statements in a selected direction within the framework of the regulation. This is defined as accrual-based earnings management. The purpose of this study is to try and understand how and why small firms using the Swedish accounting regulatory framework, K2 practice accrual-based earnings management. This is an attempt to increase the understanding of financial statements in terms of reliability and trustworthiness. Previous studies in the research field have mainly focused on the incentives behind earnings management. These studies have substantially used quantitative methods. Instead of focusing on the incentives behind earnings management this study investigates the impact firms want to achieve by creating specific accounting choices. Based on previous studies and theories we have identified three forms of impact: individual, marketable and civil. Using a qualitative method, we have performed interviews with external consultants working in accounting and auditing. Our study shows that accrual-based earnings management is practiced in small firms using the accounting regulatory framework K2. We find the motivation behind these decisions to accomplish individual impact to primarily be based in what is perceived to be best for the firm. Two examples of these decisions include accounting choices that are income-decreasing which results in paying less tax or choices that are income-increasing that enable a higher level of dividends. The study also indicates practice of accrual-based earnings management for marketable impact where the firm’s goal is to mediate an embellished picture of their finances to external financiers. In our sample, we have not found any indicators of civil impact. An example of civil impact would be when firms try to distort the picture of their financial strength in order to influence third parties such as suppliers, employers and authorities. The study also highlights the complexity of accounting. In the discussion about reliability and trustworthiness in earnings, it is necessary to involve other relevant parameters such as the consultants’ level of expertise, the entrepreneur’s awareness of accounting, cost consciousness in the client-consultant relationship and who the financial statements may concern. In addition to earnings management these parameters can also influence the decision of an accounting choice.