Dalarna University's logo and link to the university's website

Den globala uppvärmningen är ett faktum och byggbranschen är en stor bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser. För att minska denna påverkan avser man från regeringens sida att införa krav på klimatdeklarationer då en ny byggnad ska uppföras från och med 1 januari 2022. I Sverige inträffar det varje år över 100 000 vattenskador och det är därmed den vanligaste typen av skada i bostäder. Bad- och duschrum samt kök bidrar till flest vattenskador i byggnader och utgör idag en stor miljömässig belastning. Koldioxidutsläppet vid hantering av en enda vattenskada uppgår i genomsnitt till 300 kg. Vattenskador utgör inte bara stora miljömässiga belastningar utan innebär också stora kostnader för försäkringsbolag och fastighetsägare.

Syftet med detta arbete är att utifrån en fiktiv modell genomföra en livscykelanalys (LCA) på ett badrum med utgångspunkt i att ta fram riktvärden för miljömässig belastning från våtrum och dess konstruktionsdelar som i sin tur kan kopplas till bland annat vattenskadors miljöpåverkan. Syftet är även att undersöka vilka material som är att föredra sett till miljöpåverkan samt undersöka de branschregler som gäller idag vid byggnation av våtrum. En litteraturstudie har legat till grund för arbetet där aktuella byggregler samt branschregler kartlagts och studerats gällande syn på konstruktion och utformning av våtrum. Litteraturstudien följs av en fallstudie där en fiktiv modell av ett badrum upprättats för att möjliggöra livscykelanalysen. Badrum med två olika ytskikt i form av keramik och plastmatta har studerats samt olika material i tappvattenledningar, spillvattenledningar och golvvärmesystem. I arbetet har programmet One Click LCA utgjort en grund för bedömning av den miljömässiga belastningen från badrum som uppstår i olika skeden under en 100-årsperiod.

Resultatet visar att badrum med plastmatta som ytskikt har högre miljöpåverkan än badrum med keramik sett till global uppvärmning under en hel livscykel. I den fiktiva modellen bidrar badrum plastmatta med 1588 kg CO2e i jämförelse med badrum keramik på 1464 kg CO2e. Bjälklag är den konstruktionsdel i ett våtrum med keramik eller plastmatta som påverkar den globala uppvärmningen mest följt av yttervägg och sedan innervägg sett till kg CO2e/m2 . I badrum plastmatta har bjälklaget en påverkan med 38 kg CO2e/m2 , ytterväggen 18 kg CO2e/m2 och innerväggen 11,5 kg CO2e/m2 . Fördelningen ser snarlik ut i badrum keramik men är något lägre på bjälklaget samt aningen högre på yttervägg och innervägg. Rapporten visar att den mest bidragande resurstypen under skedet A1-A3 Materialproduktion är stenullsisoleringen med 113 kg CO2e och under hela livscykeln är det resurstypen gips, bruk och cement med 470 kg CO2e för badrum keramik respektive resurstypen plastmatta med 650 kg CO2e för badrum plastmatta. Av installationer i badrum så bidrar tappvattenledningar oavsett material mindre till den globala uppvärmningen än vad spillvattenledningar gör sett till kg CO2e/m. Tappvattenledningar i koppar har en påverkan med 1,46 kg CO2e/m sett till hela livscykeln jämfört med materialet PEX som ligger något högre på 1,81 kg CO2e/m. Spillvattenledningar i gjutjärn har en påverkan med 24,18 kg CO2e/m sett till hela livscykeln jämfört med materialet PP på 12,28 kg CO2e/m.

Resultatet visar också att koppar är det material i golvvärmesystemet som totalt sett bidrar mest till den globala uppvärmningen med drygt 88 kg CO2e/m2 golvyta. Därefter materialet PEX på cirka 37 kg CO2e/m2 golvyta och sedan PP på cirka 30 kg CO2e/m2 golvyta.

Rapporten styrker att den globala uppvärmningen i byggbranschen till viss del kan kopplas till våtrum och vattenskador. Att bygga vattensäkra våtrum är en komplex uppgift men fullt genomförbar utifrån dagens branschregler. Arbetet har visat att en livscykelanalys är nödvändig för att skapa en rättvis helhetsbild av exempelvis ett material eller en konstruktionsdel. Även att skedet A1-A3 Materialproduktion samt skedet B1-B5 Underhåll, utbyte och renovering har störst påverkan på hela livscykeln. Detta visar i sin tur vikten av att fatta långsiktiga och kloka beslut i ett tidigt skede då möjligheten till påverkan är som störst där. Resultatet kan användas som riktvärden gällande miljöbelastningen för våtrums olika konstruktionsdelar samt utgöra vägledning när det kommer till materialval och utformning i framtida projekt. Samma riktvärden ger även en bild av hur stor miljöbelastning en vattenskada skulle innebära i exempelvis en konstruktionsdel.

Abstract Global warming is a fact and the construction industry is a major contributor to greenhouse gas emissions. To reduce this impact, the government intends to introduce climate declaration requirements when a new building is to be erected from 1 January 2022. More than 100,000 water damage occurs every year in Sweden which making it the most common type of damage in housing. Bath and shower rooms and kitchens contribute to the most water damage in buildings and today constitute a major environmental burden. Carbon dioxide emissions when handling a single water damage are on average 300 kg. Water damage is not only a major environmental burden, but also involves large costs for insurance companies and property owners.

The purpose of this work is to carry out, on the basis of a fictitious model, a Life Cycle Assessment (LCA) in a bathroom based on the development of environmental values from wet rooms and its structural parts which in turn can be linked to the environmental impact of water damage for example. The purpose is also to examine which materials are preferred in terms of environmental impact and to examine the industry rules that apply today when building wet rooms. A literature study has formed the basis for the work in which current building rules and industry rules were mapped and studied regarding views on the design of wet rooms. The literature study is followed by a case study in which a fictitious model of a bathroom has been established to enable a Life Cycle Assessment. Bathrooms with two different surface layers in the form of ceramics and plastic mats have been studied as well as different materials in tap water pipes, wastewater pipes and underfloor heating systems. The program One Click LCA has provided a basis in the work for assessing the environmental impact of bathrooms that occur at various stages during a 100-year period.

The result shows that bathrooms with plastic mats as a surface layer have a higher environmental impact than bathrooms with ceramics seen for global warming during an entire life cycle. In the fictional model the bathroom with plastic mat contributes with 1588 kg CO2e compared to bathroom with ceramics with 1464 kg CO2e. Beam flooring is the structural part of a wet room with ceramic or plastic mat that affects global warming most followed by exterior wall and then interior wall as seen in kg CO2e/m2 . In the bathroom with plastic mat the beam flooring has an impact with 38 kg CO2e/m2 , the outer wall 18 kg CO2e/m2 and the inner wall 11.5 kg CO2e/m2 . The distribution looks similar in bathroom with ceramics but is slightly lower on the floor and slightly higher on the exterior wall and interior wall. The report shows that the most contributing type of resource during the stage A1-A3 Material production is the stone wool insulation with 113 kg CO2e and throughout the life cycle it is the resource type of gypsum, mortar and cement with 470 kg CO2e for bathroom with ceramics and the resource type plastic mat with 650 kg CO2e for bathroom with plastic mat. Of bathroom installations, tap water pipes regardless of material contribute less to global warming than wastewater pipes do to kg CO2e/m. Tap water pipes in copper have an impact of 1.46 kg CO2e/m seen in the entire life cycle compared to the material PEX which is slightly higher at 1.81 kg CO2e/m. Wastewater pipes in cast iron have an impact of 24.18 kg CO2e/m in the entire life cycle compared to the material PP of 12.28 kg CO2e/m. The result also shows that copper is the material in the underfloor heating system that overall contributes most to global warming with just over 88 kg CO2e/m2 floor area. Then the material PEX of about 37 kg CO2e/m2 floor area and then PP of about 30 kg CO2e/m2 floor area.

The report confirms that global warming in the construction industry can to some extent be linked to wet rooms and water damage. Building waterproof wet rooms is a complex task but fully feasible based on current industry rules. The work has shown that a Life Cycle Assessment is necessary to create a fair overall picture of a material or a structural part for example. Although the stage A1-A3 Material production and the stage B1-B5 Maintenance, replacement and renovation have the greatest impact on the entire life cycle. This shows in turn the importance of making long-term and wise decisions at an early stage when the potential for influence is greatest there. The result can be used as guideline values for the environmental impact of the various design parts of the wet room, as well as guidance when it comes to material selection and design in future projects. The same guide values also give an idea of how much environmental impact a water damage would entail in a structural part for example.