Grunden till detta examensarbete är det faktum att andelen andraspråkselever i skolan har ökat markant. Detta parallellt med en utveckling av läroplanen som ställer allt högre språkliga krav på eleverna, inom alla ämnen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka naturkunskapslärares syn på sin undervisning av andraspråkselever. Vilken roll ser lärarna att de har för dessa elevers parallella utveckling av språk- och ämneskunskaper? Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats. Hur förhåller sig naturkunskapslärare till de krav på språklig kompetens som idag återkommer i alla skolans kurser? Hur hanterar lärarna de dubbla språkbarriärer som andraspråkselever ställs inför? Vad upplever lärarna som viktigt för att andraspråkselever ska lyckas i skolan?
Sex naturkunskapslärare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och en innehållsanalys har genomförts. Det teoretiska perspektiv som genomsyrar hela studien är det sociokulturella perspektivet. Centrala begrepp relaterade till detta perspektiv har även använts i slutet av resultatredovisningen samt i diskussionen. Resultatet av studien visar på att många lärare saknar både tid och kompetens för att arbeta med att utveckla elevers språkliga förmåga. De gör heller inte det. Lärarna ser att många andraspråkselever kämpar både med det svenska språket generellt, och med det specifikt vetenskapliga språket. Att fullt ut behärska olika vetenskapliga begrepp ses inte som det viktigaste, däremot upplevs det som svårt att bedriva en intressant och stimulerande undervisning för alla i en språkligt heterogen klass. För att andraspråkselever ska lyckas i skolan lyfts dialog och muntliga bedömningar fram som viktiga. En slutsats av denna studie är att lärarna upplever sig ha en uppgift som de till stor del saknar verktyg och kompetens för att hantera.
NO
Naturorienterande ämnen
Naturorienterande ämnenas didaktik